onsdag 20 januari 2016

Trumbo



Titel: Trumbo
Genre: Drama
Land: USA
År: 2015
Regi: Jay Roach
I rollerna: Bryan Cranston, Diane Lane, Helen Mirren, John Goodman

Handling: Den succéartade karriären för manusförfattaren Dalton Trumbo får ett abrupt slut när han i slutet av 1940-talet svartlistas för att vara kommunist.

Omdöme: Varje gång jag tar en titt på postern ser jag Gary Oldman. Han var också påtänkt för rollen, men den gick istället till Bryan Cranston. Inte en skådespelare i samma klass som Oldman, så jag var lite skeptisk till honom och filmen. Skulle det bara bli en film med en massa politiskt prat och tråkiga samtal som inte leder någonvart?



Dalton Trumbo (Cranston) är en välkänd manusförfattare i Hollywood. Han lever ett lyckligt liv tillsammans med sin hustru Cleo (Diane Lane) och deras tre barn. Men det är slutet av 1940-talet och man jagar kommunister till höger och vänster. Trumbo är med i kommunistpartiet med andra manusförfattare och regissörer. När de vägrar att samarbeta med kongressen blir de svartlistade och fängslade. De kan inte längre jobba i branschen. Åtminstone inte under sina riktiga namn. Om han har tur kan han få sälja manus billigt och agera manusdoktor åt Frank King (John Goodman), en b-films producent.



Ok, så kunde Bryan Cranston övertyga i rollen som Dalton Trumbo? Och kunde filmen vara någorlunda intressant? Svaret är ja på båda punkterna. Cranston övertygar inte bara, han är faktiskt riktigt bra. Visst hade det varit kul att se Gary Oldman i rollen (och han hade passat perfekt), men Cranston övertygar definitivt och gör rollen till sin.



Historien är inte bara en inblick i Trumbos kamp utan även en inblick i filmbranschen på 1950-talet när Trumbo fick kämpa för att försörja sin familj och försöka få till rättvisa. På papperet låter det inte som en film i min smak (förutom att det handlar om filmbranschen), men den lyckades snart vinna över mig. Regissören Jay Roach har lyckats förvånansvärt bra, speciellt som han innan denna film främst var känd för sina komedier som t.ex. Meet the Parents (2000), som förvisso är bra.



En av höjdpunkterna är att se olika kända namn dyka upp i små och stora roller. Och då menar jag gamla klassiska skådespelare som Edward G. Robinson, John Wayne och Kirk Douglas. I synnerhet Kirk Douglas blir rolig att se då Dean O'Gorman som spelar honom gör ett bra jobb. Även regissören Otto Preminger dyker upp (karaktären alltså) när han vill att Trumbo ska skriva manuset till hans kommande storfilm Exodus (1960).



Tittar man på Dalton Trumbos karriär var det intressant nog efter att han blev svartlistad som han gjorde sina bästa verk. Han hade varit verksam i branschen länge, men när han blev svartlistad vann han två Oscars (under annat namn), bl.a. för klassikern Roman Holiday (1953). Några andra filmer han skrev var t.ex. uppskattade film-noiren Gun Crazy (1950), de två Kirk Douglas-filmerna Spartacus (1960) och Lonely Are the Brave (1962) samt klassikern Papillon (1973).

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.5

2 kommentarer:

  1. Cranston var bra men av någon anledning tycker jag alltid att man har svårt att se någon annan är Bryan Cranston i hans roller.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sofia: Jag har inte sett honom i så mycket (kanske för att jag inte följer några tv-serier) så för min del gjorde han ett klart bra jobb. Han var Dalton Trumbo i mina ögon. Men jag kan tänka mig att jag skulle känna likadant om jag hade sett mer av honom innan denna roll.

      Radera