
Titel: Gang Related / Onda avsikter
Genre: Kriminaldrama/Thriller
Land: USA
År: 1997
Regi: Jim Kouf
I rollerna: James Belushi, Tupac Shakur, Lela Rochon, Dennis Quaid, James Earl Jones, Gary Cole
Handling: De två korrumperade snutarna Divinci och Rodriguez har kommit på det bästa sättet att öka på pensionskassan rejält. De säljer beslagtaget heroin till langare, skjuter ihjäl dem med en beslagtagen revolver, tar tillbaka knarket och utreder själva morden - som de avskriver som "gängrelaterade". Deras ljusskygga verksamhet flyter på helt enligt planerna - tills en dag då langaren de skjuter visar sig vara en narkotikapolis som arbetat under täckmantel. Nu måste de finna en skyldig till ett mord de själva begått. En uppgift som blir betydligt svårare och farligare än de tänkt sig.
Omdöme: Divinci (James Belushi) och Rodriguez (Tupac Shakur) är två korrupta poliser som förvisso får bort langare från gatan, men de dödar dem och lägger beslag på deras pengar. De två känns som Kramer och Mickey i "Seinfeld" eller Willie och Marcus i Bad Santa (2003). Nu är inte Rodriguez dvärg som i de två nämnda fallen, men han uppför sig på samma negativa och aggressiva sätt vilket gör deras scener ihop underhållande.

När en langare som de skjuter ihjäl visar sig vara en narkotikapolis som jobbade under täckmantel, får Divinci och Rodriguez det hett om öronen. Den dödade narkotikapolisens vän och kollega Simms (Gary Cole) dyker upp hos deras chef och vill ha mördaren serverad på ett fat. Divinci och Rodriguez förstår att deras fläsk är kokt om de inte löser fallet - där de själva är mördarna. Som tur är för dem har de fått hand om fallet. Nu gäller det bara att hitta någon de kan sätta dit och få strippan Cynthia (Lela Rochon), som hjälpt dem skapa kontakt med langarna, att vittna om att hon såg gärningsmannen.

Det är svårt att ha några höga förväntningar på en film där James Belushi och i synnerhet rapparen Tupac Shakur bär det tunga lasset. Men det visar sig faktiskt vara en både sevärd, underhållande och något brutal film. Deras briljanta planer går för det mesta åt skogen, men de är inte sena med att improvisera och försöka ta sig ur soppan de skapat. Problemet är bara att varje gång de tror att de fixat en sak skapas två, tre nya problem de inte räknat med.

En intressant notering när man tittar på Jim Kouf som stått för regin och manuset är att han bl.a. skrev manusen till Stakeout (1987) och The Hidden (1987). Speciellt de komiska inslagen i förstnämnda film gör sig påminda här, även om detta inte är någon komedi. Man får sig trots allt gott om skratt när Divinci/Rodriguez tjafsar och skapar fler problem åt sig själva.

Är det något man kunde/borde gjort för att få en helt lyckad film är om sista tio minuterna inte hade varit så tillrättalagda när man visar vad som hände fyra månader senare. Tanken är god, men resultatet under den sista biten är lite av en besvikelse. Det känns helt enkelt inte som karaktären i fråga hade tagit de felbeslut som tas mot slutet. Men det var uppenbarligen ett sätt för filmmakarna att få ihop storyn på ett för dem tillfredsställande sätt. Nästan en stark trea, men tappar alltså lite mot slutet. Trots det klart underhållande och sevärd.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt
Betyg:

Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 6.5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar