Man on Fire

Titel: Man on Fire / Dödligt spelt
Genre: Drama/Action/Thriller
Land: Frankrike/Italien
År: 1987
Regi: Élie Chouraqui
I rollerna: Scott Glenn, Jade Malle, Joe Pesci, Danny Aiello, Jonathan Pryce

Handling: En livstrött före detta CIA-agent vid namn Creasy får jobb som livvakt för ett barn till en rik och högt uppsatt italienare. Creasy finner på nytt mening med sitt liv när han börjar umgås med flickan, men helt plötsligt blir hon kidnappad. Creasy ger sig ut och letar bland brottslingarna på jakt efter sin nyvunna vän.

Omdöme: Originalet till filmen med samma namn från 2004. Tanken lär ha varit att Tony Scott skulle regissera denna, men då bl.a. budgeten inte skulle räcka till valde man en fransman istället. Tony Scott skulle dock få göra remaken 2004. Utan att minnas remaken särskilt väl var det intressant att ta sig an detta original.



Creasy (Scott Glenn) är en f.d. CIA-agent och Vietnamveteran som får ett jobb av sin gamle vän och kollega David (Joe Pesci). Jobbet innebär att Creasy ska vara livvakt åt en rik italiensk familj. Familjens villa är belägen vid vackra Comosjön och uppdraget verkar vara relativt enkelt. Men när han får reda på att det är dottern Sam (Jade Malle) han ska skydda då föräldrarna ofta är bortresta, tappar han lusten.



Sam visar sig vara en 12-årig flicka som vill bli vän med Creasy, något han vill undvika. Han vill helt enkelt inte bli personligt involverad och få känslor för den han ska skydda. Men snart får han svårt att värja sig. Han öppnar upp sig mer och mer och blir vän med henne och de hittar på saker även utanför de vanliga rutinerna. En dag dyker dock ett gäng kidnappare upp från ingenstans. Creasy tvingas nu på egen hand försöka hitta Sam eftersom polisen motsätter sig att familjen betalar lösensumman då de vet att kidnappare brukar döda den kidnappade när de fått pengarna.



Detta är en film som både gör en del bra och en del mindre bra. Det som är bra är att det trots en relativt simpel historia ändå får en att bli engagerad. Man känner för Creasy och flickan Sam. Deras vänskap visas upp på ett bra sätt. Även om Jade Malle som Sam till en början verkar kunna bli lite halvjobbig så visar hon sig bli svår att inte tycka om. Det är något jag minns att jag hade svårare för i remaken där Dakota Fanning i motsvarande roll inte var lika sympatisk.

Musiken av John Scott är mycket passande. Låter väldigt europeisk och är vacker samtidigt som den är lite sorglig. Stämningen är nästan poetisk på sina håll med kameraarbetet och Creasys berättarröst. Gillar även en del actionscener som inte må vara direkt snygga, men de är realistiska och slår till hårt.



Det som är mindre bra är helt enkelt regin som man kunde krävt mer av. Filmen som är på runt 90 minuter känns längre, men kunde också varit längre och känts större. Lite svårt att förklara men det känns som att vissa karaktärer och sidospår borde fått mer utrymme medan man kunde ha trimmat andra bitar bättre. Det blir liksom lite slarvigt ihopsatt så att man känner att filmen aldrig tar nästa steg. Med bättre regi vad gäller att berätta storyn så hade det säkerligen lyft en del. Det finns helt klart saker filmen gör bra och jag gillar stämningen, så det är synd att den inte lyckas fullt ut.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.0