
Titel: Suburra
Genre: Kriminaldrama
Land: Italien/Frankrike
År: 2015
Regi: Stefano Sollima
I rollerna: Pierfrancesco Favino, Alessandro Borghi, Claudio Amendola, Greta Scarano
Handling: En gangster känd som "Samurai" vill göra om Roms hamnkvarter till ett nytt Las Vegas med stöd av "familjerna i söder". Alla de lokala gangsterbossarna går samman för att slutföra projektet, men freden varar inte länge...
Omdöme: Under ett par dagar i ett regnigt Rom kommer flera människors liv att förändras för alltid. Främst är det gangsters som försöker samarbeta och göra upp, men även mer vanliga oskyldiga finns här. För gangstrarnas del handlar det om att få igenom ett projekt vid hamnen i Ostia-distriktet. Tanken är att det ska bli ett nytt Las Vegas där den mäktiga maffian från södra Italien upp till självaste Vatikanen är med och finansierar.

I Ostia styr gangstern kallad för "Nummer 8". Han är son till en respekterad f.d. gangster som endast fruktade en man kallad "Samurai". Samurai är den som styr gangstervärlden i Rom och är den som ska se till att projektet får grönt ljus. Detta med hjälp av Nummer 8, men även en politiker. För politiker kan man alltid köpa, antingen för pengar, makt eller genom lite utpressning. Det senare är vad som får politikern Malgradi att jobba hårt på att projektet ska bli godkänt.

Det är mycket som händer och många karaktärer som dyker upp under filmens inledande halvtimme. Tvärtemot vad man är van vid från amerikanska filmer så introduceras man inte för karaktärerna så värst mycket. Det blir därför lite svårt att veta hur allt hänger ihop och vem som är vem. Men det är något som utkristalliseras allt eftersom. Allt hänger nämligen ihop på ett eller annat sätt och efter ett tag har man en enda stor historia att följa.

Regissören Stefano Sollima är son till Sergio Sollima, ett känt namn inom italiensk film under 60- och 70-talet med sina spaghettivästerns och eurocrime-filmer, t.ex. The Big Gundown (1966) och Revolver (1973). Sonen visar här att han är fullt kapabel till att fortsätta familjens filmskapartradition med detta stämningsfulla kriminaldrama.

Filmen bjuder på en skön kombination av yta och innehåll där man många gånger får lite längre partier utan dialog till ett regnigt Rom. Den sköna elektroniska musiken står till stor del franska gruppen M83 för som tidigare bl.a. gjort musik till Oblivion (2013). En riktigt lyckad kombination. Men innehållet är minst lika bra, vilket givetvis är viktigt så att man inte bara får en ytlig crime-film.

Det blir svårt att inte känna för vissa karaktärer och avsky andra. Filmen får en helt enkelt att känna, både för karaktärerna och för det visuella. Man vet att det inte kommer sluta lyckligt för de flesta. Frågan är bara vem som hinner eliminera vem först och hur långt de är villiga att gå för att få som de vill. I vissa fall blir svaret inte så självklart.

Det är skönt att kunna konstatera att filmen håller inledningsvis, under resans gång så att säga och får ihop det hela utan att det känns förhastat eller blir för mycket. Man bjuds på en filmupplevelse från början till slut som inte har några problem med att fylla ut speltiden på en bit över två timmar. En av de fem bästa filmerna från 2015.
4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
20 - Totalt
Betyg:

Mitt IMDb-betyg: 7.5 alt. 8.0
IMDb: 7.4
Oh yes. Visst är den bra. Jag såg den nu när jag var nere i Malmö. Komplex, snygg, spännande med grym musik.
SvaraRaderaAllt regnande fick mig att tänka på koreanska filmer. :)
https://jojjenito.wordpress.com/2016/08/31/suburra-2015/
Jojjenito: Det var inte särskilt förvånande att du också gillade den. En film som lyckas med det mesta faktiskt.
RaderaJa, det var gott om regnande i filmen, och det gör sig ju bra på film :)