Captain Fantastic

Titel: Captain Fantastic - En annorlunda pappa
Genre: Drama/Komedi/Äventyr
Land: USA
År: 2016
Regi: Matt Ross
I rollerna: Viggo Mortensen, George MacKay, Frank Langella, Steve Zahn

Handling: En far bor med sina sex barn långt inne i de djupaste skogarna i nordvästra USA. Han har ägnat sitt liv åt att lära barnen hur man ska leva och överleva långt från civilisationen, men en dag tvingas de lämna deras självgjorda paradis. När de konfronteras med den verkliga världen utmanas hans idéer om frihet och vad det innebär att försörja en familj.

Omdöme: Redan i allra första scenen visar sig filmen vara lite annorlunda än vad jag hade förväntat mig. Hade nämligen trott att det snarare skulle vara en komedi än något annat. Men efter den inledande scenen är man redo för en lite seriösare och mer dramatisk film än väntat.



Det visar sig snart att filmen faktiskt även har en del humor när pappa Ben (Viggo Mortensen) försöker uppfostra sina sex barn ute i skogen. Det tar inte särskilt lång tid innan man börjar känna att familjen är något dysfunktionell. Det är trots allt oundvikligt att folk blir lite udda och i värsta fall galna av att vara så isolerade och inte minst drillas. Pappa Ben driver i det närmaste en sekt bestående av ett gäng hippies. Ok, inte riktigt, men det känns faktiskt nästan så.



Barnen har fått alla förutsättningar att vara pålästa och kunniga. De kan det mesta de läst sig till och vad gäller överlevnad och jakt. Men vad händer när de ska ut i den verkliga världen? Det är vad Ben och barnen ställs inför när de tar sin buss och ger sig iväg till civilisationen. Det blir deras tuffaste utmaning hittills och en ögonöppnare för flera av dem.



Personligen tycker jag det blir lite för mycket politiskt ställningstagande under filmens första timme eller så vilket gör att det blir lite svårt att kunna slappna av och bara njuta av att man ser en film. Detta beror på att Ben uppfostrat barnen på ett sätt så att de känner att det är "vi mot dem". Det gör även att de inte fungerar i civilisationen och utomstående tycker de är konstiga och osympatiska, och det med all rätt. Men under resans gång märker de, i synnerhet de två äldsta sönerna att deras livsstil inte är så underbar som de trott.



Filmen blir bättre och bättre ju längre in man kommer, och det gillar jag. Gillar även att inte minst Ben får sig en rejäl tankeställare och att filmen blir ganska gripande. Till stor del blir det inträdet av Frank Langella i rollen som Bens svärfar Jack som blir avgörande. Han är liksom förnuftets röst och känns vettig.



Alla gör egentligen bra ifrån sig. Viggo Mortensen är till stor del filmens själ och känns gjuten i rollen som pappa Ben. Det känns inte som han behöver spela särskilt mycket, det kommer bara naturligt. De flesta barnen är också duktiga, från äldsta till yngsta. I vissa fall kan jag tycka att några av dem är lite för lillgamla, men det är snarare karaktärernas fel än skådespelarnas.



Avslutningen på filmen lyckas inte riktigt vinna över mig, tyvärr. Det kändes på något sätt som filmen skulle ha avslutats tio-femton minuter tidigare när det känslomässiga var på topp. Istället går man tillbaka till lite av det som var temat under filmens inledande timme. Det gör att filmen inte slutar på topp som den borde ha gjort. Men det är trots allt ett familjedrama i grund och botten och då är det inte så konstigt att man väljer att avsluta som man gör.

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 8.1