I jämförelse med 2015 års festival kändes det genast som att det kunde och skulle bli ett intressantare år. Fler titlar som lockade i programmet och även en del potentiella pärlor. Mycket riktigt visade det sig att 2016 var ett bra festivalår med flera mycket trevliga filmer.
En titt på filmerna som sågs ger följande (onödiga) siffror:
21 filmer sågs på festivalen medan 7 filmer sågs utanför festivalen
Länder:
10 USA (2 utanför)
4 Sydkorea (2 utanför)
3 Rumänien (1 utanför)
2 Frankrike (1 utanför)
1 Australien
1 Belgien
1 Grekland
1 Indien
1 Japan
1 Kambodja (utanför)
1 Spanien
1 Storbritannien
1 Tyskland
Listan över samtliga filmer som sågs och vad som hände finns här.
BÄSTA FILM:
De nominerade:
Between Us (USA)
The Fury of a Patient Man (Spanien)
The Handmaiden (Sydkorea)
Hell or High Water (USA)
Manchester by the Sea (USA)
Nocturnal Animals (USA)
Suntan (Grekland)
Toni Erdmann (Tyskland)
The Wailing (Sydkorea)
Vinnare:
Går man efter den film som gav mig mest både under filmens gång och i efterhand så är det denna tysk. Den kanske inte övertygade helt till en början, men den växte på mig ganska snabbt under filmens gång och när karaktären Toni Erdmann dök upp fanns ingen återvändo. Då var jag fast och gillade både det varma familjedramat, arbetssituationen och den många gånger absurda humorn.
BÄSTA MANLIGA SKÅDESPELARE:
Vlad Ivanov, Dogs
Makis Papadimitriou, Suntan
Michael Shannon, Nocturnal Animals
Peter Simonischek, Toni Erdmann
Manolo Solo, The Fury of a Patient Man
Vinnare:
Det är helt enkelt för svårt, omöjligt att välja min favorit bland dessa. Det var även svårt att endast välja fem, men dessa fick det bli. Alla är de bra på olika sätt. Vlad Ivanov dök t.ex. upp i tre av festivalfilmerna jag såg. Bra i alla, men bäst i Dogs. Sen hade man Manolo Solo som endast hade en liten biroll i The Fury of a Patient Man, men svår att missa med sin sanslösa röst och energi.
BÄSTA KVINNLIGA SKÅDESPELARE:
Marina Foïs, Irréprochable / Faultless
Sandra Hüller, Toni Erdmann
Isabelle Huppert, Elle
Olivia Thirlby, Between Us
Michelle Williams, Manchester by the Sea
Vinnare:
Sandra Hüller, Toni Erdmann
Fem bra prestationer av fem duktiga skådespelerskor, men en stack ut lite mer med sin både dramatiska som komiska roll. Sandra Hüller var nämligen sanslöst bra som dottern som försöker göra karriär och förlorat glädjen i sitt liv.
BÄSTA UNGA SKÅDESPELARE:
De nominerade:
Charlie Heaton, As You Are
Lucas Hedges, Manchester by the Sea
Toby Wallace, Boys in the Trees
Vinnare:
Återigen oerhört svårt att välja bland de tre. Alla tyckte jag var mycket bra och för mig helt okända sen tidigare (även om jag kanske hade sett dem tidigare i något utan att de stack ut). Istället för att välja en, kändes det rätt att ge dem alla lite mer uppmärksamhet.
BÄST MUSIK:
De nominerade:
Irréprochable / Faultless (Frankrike)
Nocturnal Animals (USA)
Psycho Raman (Indien)
Vinnare:
Nocturnal Animals (USA)
Egentligen inte så mycket snack när valet skulle göras. Riktigt bra filmmusik av kompositören Abel Korzeniowski som nästan är hypnotiskt bra som man vill ha det. Gör att man hamnar i rätt sinnesstämning genom hela filmen.
BÄSTA SLUTET:
De nominerade:
Dogs (Rumänien)
Irréprochable / Faultless (Frankrike)
Suntan (Grekland)
Vinnare:
Suntan (Grekland)
Utan att gå in på de olika sluten så hade alla tre filmerna en gemensam nämnare och det var bra slut. Slut som man inte direkt såg komma och som fick en att känna lite extra. Suntan stack till slut ut mest då det blev en film att fundera på en hel del (inte bara p.g.a. slutet).
Läs mer om samtliga filmer och händelser här.
Kul med en liten avrundning av festivalen i ett inlägg som detta. Du kör med lite andra kategorier och en annan form på bästa film än jag, men jag kommer göra något liknande i varje fall. Under nästa vecka kommer mina sista revyer komma ut och sedan blir det sammanfattningsinlägg måndagen den 5:e december. :-)
SvaraRaderaToni Erdmann är en värdig vinnare! Och jag gillar också skådespelarinsatserna i den filmen.
Det var ett starkt filmfestivalår för mig också. Endast 15 filmer sedda, men av dem var tio riktigt starka. Det var det starkaste året sedan 2011 skulle jag vilja säga.
Ja, det behövs en liten sammanfattning tycker jag för att kunna sätta punkt och gå vidare.
RaderaFörra året när man gick igenom programmet kände man utan tvekan att det var ett svagt år. I år fanns klart mer att bli nyfiken på och det visade sig också stämma, klart fler bra filmer.
Det fanns ju ett par andra toppfilmer som hade kunnat vinna i mina ögon, men Toni Erdmann var den som höll bäst både under och efter visningen. Dessutom en typisk festivalfilm, även om den hade premiär innan och utanför festivalen.