Sorcerer

Titel: Sorcerer / Fruktans lön
Genre: Äventyr/Drama/Thriller
Land: USA
År: 1977
Regi: William Friedkin
I rollerna: Roy Scheider, Bruno Cremer, Francisco Rabal, Amidou

Handling: I en gudsförgäten sydamerikansk håla åtar sig fyra desperata män rena självmordsuppdraget när de går med på att under hård tidsbrist köra lastbilar fulla med nitroglycerin genom ett förrädiskt bergslandskap. På vägen mot den avlägsna oljebrand som deras stötkänsliga och högexplosiva last är avsedd för, sätter varje gupp och plötslig krängning deras nerver, vänskap och mod på prov.

Omdöme: Sex år efter att The French Connection (1971) vann Oscarn för bästa film och fyra år efter att The Exorcist (1973) nominerades för bästa film, gjorde William Friedkin denna påkostade film. Det blev ingen kassasuccé, mycket p.g.a. att en annan film släpptes ungefär samtidigt - Star Wars (1977). Men med tiden har dess rykte växt.



Filmen inleds med fyra kortare historier där våra fyra huvudkaraktärer introduceras. Det är mördaren Nilo (Francisco Rabal), terroristen Kassem (Amidou), bankiren Victor Manzon (Bruno Cremer) och rånaren/föraren Jackie Scanlon (Roy Scheider). Alla har de en orsak att vilja gömma sig och hålla sig undan de som vill se dem döda. De hamnar i en bortglömd liten håla någonstans i Sydamerika. Det visar sig näst intill omöjligt att ta sig därifrån. Men så får de chansen att tjäna bra med pengar. Detta genom att leverera ett par lådor högexplosivt nitroglycerin med lastbil till ett oljefält som brinner och behöver släckas.



Även om detta är en remake på den franska klassikern Le salaire de la peur / The Wages of Fear (1953) så är det snarare en annan version av samma historia (baseras på en bok av Georges Arnaud). Det är också därför man valde en annan titel på filmen, även om titeln kan kännas något missvisande. Titeln Sorcerer kommer förresten från namnet på en av de två lastbilarna som karaktärerna kör i filmen.



Filmen kommer igång ordentligt när det är dags för kvartetten Scanlon/Dominguez, Manzon/Serrano, Kassem/Martinez och den mystiske Nilo att ge sig ut i djungeln och de förrädiska vägarna med sina lastbilar. Det blir en svettig färd som kräver nerver av stål då minsta felberäkning kan innebära ett explosivt slut. De ställs inför ett par minst sagt galna utmaningar, men de har inget val - de måste ta sig vidare med lastbilarna.



Den absolut mest nervkittlande och klassiska sekvensen kommer vid en bräcklig hängbro som de måste ta sig över. Detta mitt under ett tropiskt regnoväder som gör det ännu svårare och farligare. Här har man verkligen lyckats ypperligt med att få ihop allt, och det ser så verkligt ut. Överhuvudtaget har filmen en väldigt autentisk känsla. När man sen lägger till Tangerine Dreams musik är det svårt att värja sig emot vad man får ta del av. Detta var för övrigt musikgruppens första amerikanska film och ledde sedan till att man anlitades flitigt under hela 80-talet.



Vad som är lite synd är när man läser att William Friedkin tabbade sig vad gäller skådespelarna för filmen. Inget fel på de som är med, men när man kunde ha haft Steve McQueen, Marcello Mastroianni och Lino Ventura så kan man bara spekulera i vilken skillnad det hade gjort. Endast Amidou i rollen som Kassem/Martinez var förstahandsval. Orsaken till varför de övriga hoppade av var av den enkla orsaken att McQueen ville att hans fru Ali MacGraw skulle få en roll i filmen, något Friedkin vägrade då det inte fanns någon karaktär hon kunde spela. Han ångrade sig sedan att han inte gick med på McQueens krav...

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 7.7