
Titel: Get Carter / Ta fast Carter
Genre: Kriminalare/Thriller
Land: Storbritannien
År: 1971
Regi: Mike Hodges
I rollerna: Michael Caine, Ian Hendry, John Osborne, Britt Ekland
Handling: Den hårdkokte brottslingen Jack Carter återvänder till sin hemstad Newcastle för att ta reda på vem som mördade hans bror.
Omdöme: Detta var en av de där måste-filmerna man såg fram emot att se från 70-talet. Men istället för att bli en tillfredsställande filmstund blev man något besviken. Förväntningarna var höga, men framförallt var det en lite annan sorts film (med mer action) som förväntades. När den nu sågs om efter lång tid var givetvis förväntningarna klart mycket lägre. Men det var även som att se filmen för första gången då det enda man mindes någorlunda väl var introt med förtexterna.

Förtexterna sätter tonen med en gång när Jack Carter (Michael Caine) sitter på tåget på väg upp mot Newcastle för att ta ett sista farväl av sin bror som dött, men även för att ta reda på vad som hände och vem som kan ligga bakom. Den berömda slingan som spelas under förtexterna är riktigt bra och klassisk, vilket gör att det bådar gott för fortsättningen. Önskar bara att man hade kunnat bjudas på mer av den under filmens gång, alternativt liknande toner vilket bara hade höjt stämningen.

Carter visar sig vara en man som arbetar i kriminella kretsar som mördare. Att han börjar gräva i sin brors död tas inte emot särskilt väl av vare sig hans boss i London eller den undre världen i Newcastle. Carter blir helt enkelt jobbig när han lägger näsan i blöt. Men det går inte att stoppa Carter som bestämt sig. Han tänker gå till botten med vad som hänt hans bror och även skydda sin brorsdotter kosta vad det kosta vill.

Att Carter inte är en genomgod person tycker jag bara gör honom mer mänsklig och genuin. Han är inte den han är för att han skapar många vänner. Han har dock ett gott öga till kvinnorna han stöter på och får på rygg, men det betyder i vissa fall även att han får nya fiender på köpet. Michael Caine är helgjuten i rollen som Carter och blinkar inte för en sekund när han tar itu med de många som försöker hålla information från honom. Är det något som saknas så är det en eller ett par bra onda karaktärer runt Carter. Nu finns det gott om onda karaktärer runt honom, men ingen som direkt sticker ut och blir minnesvärd.

Staden Newcastle visas inte direkt upp från sin bästa sida. Det är en grå och trist stad med mycket industri. Men trots att det inte är någon vacker stad så tycker jag man lyckas få en egen stil på filmen som den hårdkokta och realistiska gangsterfilm det är. Det är en arbetarklasstad som Carter är uppvuxen i så de flesta han får att göra med är kända för honom sen tidigare.

Så här i efterhand påminner mig filmen en del om den mycket sevärda Point Blank (1967) där Lee Marvin på ett liknande sätt gör upp med den kriminella undre världen. Jag gillar det här helt klart mer nu än vad jag gjorde en gång i tiden. Den må inte vara actionfylld, men handlingen förs hela tiden framåt och våldet eskalerar allt mer när Carter rensar upp. Upplösningen på filmen blir även klart minnesvärd och sätter liksom pricken över i:et.
4 - Skådespelare

4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt
Betyg:

Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar