Svět podle Daliborka / The White World According to Daliborek

Titel: Svět podle Daliborka / The White World According to Daliborek
Genre: Dokumentär/Mockumentär
Land: Tjeckien/Slovakien/Storbritannien
År: 2017
Regi: Vít Klusák

Handling: Dalibor närmar sig 40, men lever fortfarande med sin mamma Vera. Han gör amatörfilmer och skriver arga låtar. Han gillar PlayStation och Facebook. Och beundrar Adolf Hitler. Hans sökande efter ett fullvärdigt förhållande med en kvinna har ännu inte lett till något. Men Jana, en ny bekant från grannskapet, ger honom åtminstone lite glädje.

Omdöme: När denna film dök upp på repertoaren lät det som något man inte fick missa. En dokumentär som verkade kunna bli hur intressant, skruvad och rolig som helst. Förhoppningen var att det skulle vara något i stil med dokumentären Nesvatbov / Matchmaking Mayor (2010) som sågs på Stockholm Filmfestival. Istället visar det sig vara en mockumentär, vilket ger blandade känslor.



Vi får följa Dalibor som bor hemma hos sin mamma och jobbar som industrilackerare. Båda är singel, men Dalibor träffar snart Jana medan hans mamma Vera träffar slovaken Vladimir på Facebook, något Dalibor inte alls gillar. Dalibor älskar sin nazipropaganda och är öppen med sin avsky mot de flesta som inte är som han. Han får snart medhåll av Vladimir, men är det bara ett spel för galleriet eller menar han det?



Eftersom jag är inställd på en ren dokumentär blir det tidigt ganska tydligt att scenerna under inledningen känns något tillrättalagda och regisserade. När detta sedan inte släpper, förstår man att det är en mockumentär. Det tar dock ett tag för mig att komma över besvikelsen innan jag kan börja uppskatta det hela för vad det är. Filmen blir då desto roligare och Dalibor är en skön karaktär. Hårda och roliga sångtexter framför han emellanåt, och extrema åsikter, men han skulle inte göra en fluga förnär... eller skulle han?



Som mockumentär funkar det hela bra, men hade funkat så mycket bättre om det varit en ren dokumentär. Hade jag gått in med vetskapen att det är en mockumentär hade nog också upplevelsen blivit en annan. Nu känns det som det blir lite ojämnt och på sina håll för tillrättalagt, speciellt med Dalibors mamma, hans flickvän Jana och mammans pojkvän Vladimir. Dalibor är dock bra och känns mest trovärdig. Även någon av hans vänner kommer skönt in i det hela. Allt som allt, lite annorlunda och värd en titt, bara man inte förväntar sig en renodlad dokumentär.

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.3