
Titel: Valerian and the City of a Thousand Planets
Genre: Action/Äventyr/Sci-Fi
Land: Frankrike/USA
År: 2017
Regi: Luc Besson
I rollerna: Dane DeHaan, Cara Delevingne, Clive Owen, Ethan Hawke
Handling: Valerian och Laureline är specialagenter för regeringen i de mänskliga områdena med uppgift att upprätthålla ordning i hela universum. Valerian har mer än en professionell relation med sin partner i åtanke – och helt uppenbart jagar han efter henne med romantiska förslag. Men hans omfattande historia med kvinnor, och Laurelines traditionella värden, får henne att ge honom ständiga bakläxor. På uppdrag från deras befälhavare reser Laureline och Valerian till den hisnande intergalaktiska staden Alpha, en ständigt växande metropol som består av tusentals olika arter från alla fyra hörn av universum. Alphas 17 miljoner invånare har med tiden förenat sina talanger, teknologi och resurser för att åstadkomma förbättringar för alla. Tyvärr har inte alla på Alpha samma intresse; i själva verket finns där ljusskygga krafter som är på väg att placera vår ras i stor fara.
Omdöme: En gång i tiden levererade Luc Besson några av de främsta filmerna med Le grand bleu (1988), Nikita (1990) och Léon (1994). Efter dessa tre riktigt fina filmer började det sakta men säkert gå utför...

Utan att veta särskilt mycket om vad det hela gick ut på, förutom att det bygger på en fransk serietidning, kändes det som det mycket väl kunde vara en barn- alternativt familjevänlig film. Relativt tidigt ringer varningsklockorna när en ganska illa dataanimerad paradisö visas upp med ett gäng lika dataanimerade människoliknande henifierade utomjordingar.

Filmen är som om man slog ihop Bessons The Fifth Element (1997) med Avatar (2009). Den har alltså en hel del på gång med mycket färger och udda karaktärer. Mitt i allt har vi de två hjältarna Valerian (Dane DeHaan) och Laureline (Cara Delevingne). De slängs in i ett äventyr som tar dem genom galaxen där de får diverse uppdrag och hamnar i trubbel. Som de hjältar de är har de oftast inga problem med att ta sig ur kniporna.

Det är en film som för det mesta lyckas bra med det visuella. Det är färgglatt och det bjuds på många olika stilar när Valerian och Laureline bekämpar skurkar. Cgi-effekter är det gott om. Ja, man kan säga att hela filmen är en enda cgi-fest. Det sparas inte på krutet, det kan man lugnt säga. Det blir därför lite för opersonligt och även något rörigt på sina håll. Svårt att engageras eller bry sig om hur det ska gå under långa stunder.

Filmen blir inte så farligt jobbig som den kunde ha blivit. Den slänger in en del humor man känner igen från andra Besson-filmer. Vissa gånger funkar det, andra gånger inte. Överlag är det dock en effektbaserad film där både Valerian och Laureline får stort utrymme, men där nog Laureline är den bättre karaktären. Skådespelarna känns komfortabla i de två huvudrollerna, men direkt sympatiska kan man inte säga att de är. Det är även tack vare att karaktärerna är som de är.
3 - Skådespelare
2 - Handling
2 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
14 - Totalt
Betyg:

Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 7.0
Nej, jobbig blir väl filmen aldrig. Tyvärr också helt oengagerande pga massiv felcasting (alt personregi)
SvaraRaderaJa, jag håller med om att castingen inte var filmens starkaste sida. Dane DeHaan och Clive Owen passade/funkade inte särskilt bra. Däremot tyckte jag Cara Delevingne var mer lyckad, även om hon inte kändes direkt sympatisk, mest p.g.a. karaktären skulle jag tro.
Radera