måndag 18 september 2017

The Terror Live



Titel: Deu tae-ro ra-i-beu / The Terror Live
Genre: Kriminalare/Thriller/Action
Land: Sydkorea
År: 2013
Regi: Kim Byung-woo
I rollerna: Ha Jung-woo, Jeon Hye-jin, Lee Kyeong-yeong, Lee Da-wit

Handling: Yoon är ett före detta TV-ankare som degraderats till stationens radiostation. En dag ringer en lyssnare in och berättar att han ska spränga den närbelägna Mapo-bron. Det blir startskottet på en helvetesdag för staden, och inte minst för Yoon.

Omdöme: Vad ska man bjudas på? Hur långt ska det gå? Hur mycket får man se? Det är några av frågorna man ställer sig innan och under filmens gång. Hade det varit en Hollywood-produktion hade man nästan per automatik haft mallen och händelseförloppet klart för sig. Riktigt så enkelt blir det inte när det är en koreansk film man har att göra med.



Yoon (Ha Jung-woo) är en radiopratare som tycker synd om sig själv. Han har degraderats från sitt jobb som känt nyhetsankare på TV och har en ex-fru som han fortfarande älskar som jobbar som reporter på stationen. Denna dag kanske hans lycka vänder. Det är åtminstone så han ser på saken när en man ringer in till hans radioprogram och säger att han tänker spränga Mapo-bron som ligger intill byggnaden där stationen ligger. Efter att den första explosionen skett, ser Yoon sin chans att få en exklusiv intervju med terroristen och övertygar sin chef om att sätta upp en kamera i radiostudion och sända live.



Det hela utspelar sig i realtid, något man inte direkt tänker på till en början. Stora delar av filmen utspelar sig också på samma plats - i studion där Yoon sänder ifrån. Det blir upp till Yoon att försöka få årets scoop och möjligtvis avancera till sin gamla position som TV-ankare. Förhoppningen är att han på så vis ska få tillbaka sitt gamla liv och vinna tillbaka sin ex-fru. Situationen förvärras dock när det visar sig att hon skickats ut till bron för att rapportera på plats...



På många sätt blir det en intensiv rapportering där Yoon står i centrum med blickarna riktade mot honom. Det är en stressig situation, men erfaren som han är sköter han det bra. På sina håll har filmen en hel del snabba klipp, förmodligen för att öka stressfaktorn som han och de övriga känner. Samtidigt är det en hel del text att läsa för en som tittar och inte kan koreanska då alla pratar i rask takt för att försöka hantera den unika situationen.



En del händelser under filmens gång etablerar att allt är möjligt. Att vad som helst kan ske och att man inte bjuds på vad man skulle kunna förvänta sig av en Hollywood-film. Samtidigt är det lite överraskande nog inte en helt typisk koreansk film heller. Det regnar ju inget under hela filmen, konstigt. Men på många andra sätt är det väldigt koreanskt, inte minst den cyniska attityden hos många, främst hos Yoons chef.



Är det något som kunde gjorts bättre så är det att göra det hela lite mer realistiskt på sina håll. Det faktum att en del bara tänker på sig själva och inte bryr sig om folk dör är förvisso lite kul och funkar, men det känns inte helt realistiskt i en sån här situation. Det är inget som direkt förstör filmen bör sägas och ger det hela lite humor mitt i allvaret. Sen är effekterna på det stora hela klart tillfredsställande. Det är oftast gjort på ett lite mer nedtonat sätt vilket får det att se och kännas äkta.



Eftersom det hela utspelar sig i realtid under 90 minuters tid och stora delar utspelar sig på samma plats, blir det efter ett tag lite upprepande. Slutligen känns det som avslutningen på filmen är på väg att strula till det lite, men skönt nog finns en poäng här också och man får "rätt" slut på det hela. Just det, musiken är tät och bra och en slinga påminner om sköna "Tick of the Clock" från Drive (2011).

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.2

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar