Hunted

Titel: Hunted / The Stranger in Between / Jagad
Genre: Kriminalare/Drama/Film-Noir
Land: Storbritannien
År: 1952
Regi: Charles Crichton
I rollerna: Dirk Bogarde, Jon Whiteley, Elizabeth Sellars, Kay Walsh

Handling: En liten pojke på rymmen lär känna och förstår en mördare medan båda jagas av polisen i England.

Omdöme: Den duktige Dirk Bogarde, bl.a. med filmer som Victim (1961), The Servant (1963) och A Bridge Too Far (1977), spelar här huvudrollen i en film av Charles Crichton (ingen relation med Michael Crichton) som inte minst gjorde klassiska The Lavender Hill Mob (1951) och Oscarsfilmen A Fish Called Wanda (1988) som sin sista film.



Här är det efterkrigets London som är skådeplatsen, åtminstone till en början. Den sexårige pojken Robbie (Jon Whiteley) har precis gjort något dumt i hemmet och rädd för att åter straffas av sina fosterföräldrar har han rymt hemifrån. När han kliver ner i källaren på ett sönderbombat hus, stöter han på Chris (Dirk Bogarde) som precis dödat en man där i källaren. Chris tar nu med sig pojken, ja kidnappar honom eftersom han är ett vittne, och de två blir snart jagade över hela England.



Vad som följer blir delvis en brittisk noir och delvis en slags buddy-film mellan mördaren och den lilla pojken som nu båda är på rymmen. Även om Chris inte behandlar Robbie särskilt väl till en början, gör Robbie som han blir tillsagd. Så småningom växer ett slags band fram mellan dem. Givetvis blir det extra bagage för Chris att släpa med sig en liten pojke. Men han förstår efter ett tag att Robbie saknar en vuxen, en fadersfigur som inte straffar och slår honom så fort han råkar göra fel.



Filmen kan delas in i tre etapper som skiljer sig från varandra. Den inledande sträcker sig över runt halva filmen. Den utspelar sig i London och här är också filmen som bäst, eller åtminstone mest noir-aktig. Chris behöver nämligen komma åt pengar i sin lägenhet, men då polisen har den under uppsikt måste han ta hjälp av Robbie. Här bjuds man inte minst på ett par snyggt filmade och lite nerviga scener.



Den andra etappen utspelar sig på landet och här är det fortfarande bra där Chris och Robbie börjar gilla varandras sällskap mer. Och under den sista måste de hålla sig borta från all kontakt med någon. Det gör att de blir isolerade och här tappar filmen en del då det blir något för utdraget.



Det blir till slut en fin liten film med budskap, en del nerv och ett fint samspel mellan Bogarde och den lilla pojken som sköter sig bra. Några år senare skulle för övrigt Bogarde och pojken Jon Whiteley samarbeta igen på The Spanish Gardener (1956).



4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
4 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.5