lördag 27 januari 2018

Den of Thieves



Titel: Den of Thieves
Genre: Action/Kriminaldrama/Mysterium/Thriller
Land: USA
År: 2018
Regi: Christian Gudegast
I rollerna: Gerard Butler, Pablo Schreiber, O'Shea Jackson Jr., 50 Cent

Handling: En enhet inom Los Angeles-polisen som bekämpar grova våldsbrott ställs öga mot öga med en våldsam bankrånarliga som härjar i området. Rånarligan planerar snart en till synes omöjlig kupp mot Los Angeles centralbank och de båda sidorna närmar sig kollisionskurs.

Omdöme: En sammansvetsad rånarliga i Los Angeles bestående av f.d. militärer leds av Merrimen (Pablo Schreiber). Maskerade och tungt beväpnade kapar de en värdetransport. Men något går snett och en våldsam eldstrid utbryter. De lyckas komma undan med fordonet som inte innehåller några pengar. Planen är att använda värdetransporten och ett spårbart byte de kommit över vid ett tidigare rån för att ge sig på centralbanken i Los Angeles.



En lika sammansvetsad enhet inom polisen leds av Nick Flanagan (Gerard Butler) som är en sliten, men duktig polis. Enheten får hand om fallet och vet att det inte är många som kan genomföra den här typen av rån. Efter lite spanings- och detektivarbete leder spåren till Donnie (O'Shea Jackson Jr.) som visar sig vara rånarligans förare. Han är dock inte en f.d. militär och har enbart rekryterats för sin skicklighet bakom ratten. Han får inte veta alla detaljer om planerna, men han blir nu enhetens viktigaste källa för att kunna stoppa rånarligan.



Man kan enkelt se varifrån filmens regissör och manusförfattare Christian Gudegast tagit inspiration från. Jag skulle vilja kalla det hela för Heat (1995)-light. Gillar man den sortens filmer är denna en att se. Här finns nämligen ett par ordentliga skottväxlingar som likt nämnda klassiker i genren vridit upp ljudet maximalt. Här finns även en liknande tjuv och polis-story där man följer båda sidorna lika mycket.



Något som blir uppenbart är att man inte direkt har skådespelarna för att kunna matcha tidigare nämnda Heat (1995). Nu är inte karaktärerna lika välskrivna här, men om man har Gerard Butler i en av huvudrollerna är det inte särskilt svårt att förstå att man inte kommer få tyngden som krävs i skådespeleriet. Fast hans karaktär handlar mer om muskler och jävlar anamma än något annat. Desto bättre funkar Pablo Schreiber som rånarledaren och ex-militären Merrimen.



Filmen försöker vara seriös och lyckas ganska väl med att göra detta till en bra film i genren. Man önskar väl kanske att man hade känt lite mer för karaktärerna när man närmar sig slutet och den stora uppgörelsen. Men det funkar bra så här. Det är ofta stämningsfullt och seriöst gjort, något som inte var helt säkert att det skulle vara med tanke på rollistan. Det hade enkelt kunnat bli en dussinfilm med korkade gangsters och en massa action utan mening. Det är gjort med rätt sorts tyngd, även om det är en bit kvar till den gode Michael Mann.



Från inledningen som sätter tonen och genom i princip hela filmen på en bit över två timmar, funkar det mesta. Ja, skådespelarna kan inte riktigt bära upp det hela, men det är inte så att det blir särskilt lidande för det. Musiken av Cliff Martinez bidrar till en skön stämning, fotot och actionscenerna är det inte heller något fel på. Det blir faktiskt ganska nervigt under resans gång. Men, det finns en sak som är väldigt synd. Man väljer att ha en twist på slutet som förstör mer än den gör nytta. Twisten känns liksom ditlagd och gör att det hela blir för otroligt och orealistiskt. Jag väljer att bortse från denna twist när jag ger filmen en svag fyra. För i över två timmar är filmen värd det.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 7.3

---

Filmen sågs på Stockholm Filmdagar. Svensk premiär 23:e februari.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar