The Shape of Water

Titel: The Shape of Water
Genre: Drama/Fantasy/Romantik/Thriller
Land: USA/Kanada
År: 2017
Regi: Guillermo del Toro
I rollerna: Sally Hawkins, Michael Shannon, Richard Jenkins, Michael Stuhlbarg, Octavia Spencer

Handling: Mitt under det kalla kriget 1962, jobbar Elisa som städerska på ett statligt laboratorium. En dag upptäcker hon och hennes kollega Zelda ett hemligstämplat experiment och hennes liv förändras drastiskt.

Omdöme: Man kan på sätt och vis säga att Guillermo del Toro här återvänder till stilen från El laberinto del fauno / Pan's Labyrinth (2006). Det är en saga som utspelar sig under en tid av krig, åtminstone det kalla kriget här. Det är fantasy kombinerat med hur världen såg ut i början av 1960-talet. Det är även romantik i form av förbjuden och omöjlig kärlek.



Farhågorna med denna film kom i form av att det hela skulle bli för mycket med en romans mellan en stum städerska och en varelse. Även att det kunde bli någon slags musikal av det hela. Nu blir det inte riktigt så, även om både det ena och det andra uppfylls. Skönt nog inte i den utsträckning som befarat, åtminstone vad gäller musikalen då det endast är ett kortare nummer i form av en dröm. Vad gäller romansen så känns det snarare som en erotisk fantasi och som sådan blir det hela något intressantare än väntat.



Sally Hawkins spelar Elisa som är en stum städerska. Hon bor granne med konstnären och vännen Giles (Richard Jenkins) ovanför en för det mesta tom singelbiograf. Elisa har även en vän i form av arbetskamraten Zelda (Octavia Spencer) som hon jobbar natt med när de städar på ett statligt laboratorium. En dag förs en varelse dit och ett hemligstämplat experiment inleds. Det hela övervakas av vetenskapsmän ledda av Dr. Hoffstetler (Michael Stuhlbarg) och säkerheten sköts av Strickland (Michael Shannon) som jobbar åt militären.



Det tar inte lång tid för Elisa att börja kommunicera, fatta tycke för och tycka synd om varelsen som lever i vatten. Den enda hon kan anförtro sig om hemligheten och sina planer är grannen Giles. Tillsammans planerar de att få ut varelsen därifrån. Men det är något Strickland inte kommer tillåta bara så där. Och vad har ryssarna i görningen? De vill inte att amerikanarna ska få en chans att få nytta av denna varelse som skulle kunna användas emot dem.



Även om alla funkar bra och sköter sig, sticker trion Sally Hawkins, Michael Shannon och Richard Jenkins ut på olika sätt. Hawkins med varelsen blir ju lite som skönheten och odjuret, även om hon kanske inte direkt är en klassisk skönhet men naturligt passande. Shannon är mest elak och det är han bra på. Jenkins får överraskande mycket att jobba med och får ut det mesta ur rollen.



Det som sticker ut mest med filmen är hur väl man lyckats med att få fram eran det utspelar sig i. Det är ett mycket elegant och skickligt foto där den turkosa (eller blågröna) färgen får en framstående roll. Det gör mycket för helheten när eran fångas så snyggt som här. Dessutom är TV:n ofta på hos Giles med diverse sångnummer från filmer och liknande vilket skapar en mysig stämning. Något bättre än väntat överlag, även om jag personligen hade föredragit att få se lite mindre av varelsen.

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 8.0