onsdag 7 februari 2018

R



Titel: R / R - Slå först, slå hårdast
Genre: Kriminalare/Drama
Land: Danmark
År: 2010
Regi: Tobias Lindholm & Michael Noer
I rollerna: Pilou Asbæk, Dulfi Al-Jabouri, Roland Møller, Jacob Gredsted

Handling: Vi följer Rune när han anländer ny till ett fängelse. Väl inne hamnar han tidigt i onåd bland medfångarna och tvingas göra avdelningens skitjobb, vilket inkluderar allt från att spöa upp störande element till att städa toaletterna. När han finner ett smart sätt att distribuera knark på fängelset, stiger han i graderna men blir samtidigt tvingad att ta större risker.

Omdöme: Rune (Pilou Asbæk) är en ung man som precis åkt in för ett knivdåd. Han är ordningsam och har inget emot att städa och hålla rent, något som snart sprider sig bland både vakter och fångar på avdelningen där han sitter. På avdelningen sitter tungt kriminella och det tar inte lång tid för dem att få Rune att utföra saker åt dem, som t.ex. att städa deras celler och toaletten, men även att ge sig på någon från en annan avdelning som de hamnat i konflikt med.



Snart är Rune indragen i knarkverksamheten på fängelset. Nu finns inte längre någon väg ut. Fast det fanns det inte från den stund han åkte in. Han har inte mycket val. Går han inte med på att göra vad de vill, är han körd. Går han till vakterna och tjallar, ja då kommer de få reda på det och då är han körd. Om han gör som de vill och visar vad han går för finns en chans att kunna bli lämnad ifred och få beskydd. Men inne i fängelset finns inga garantier och du kan bara lita på dig själv.



Regissörsduon och manusförfattarna Tobias Lindholm och Michael Noer gjorde båda här sin långfilmsdebut. Michael Noer gjorde sedan Nordvest (2013) medan Tobias Lindholm var med och skrev manuset till Jagten (2012) och regisserade själv Kapringen (2012) och Krigen (2015). Vad alla filmerna har gemensamt, och som är vanligt för dansk film överlag, är att de uppvisar en realism och inte försöker försköna på något sätt.



Detta är en film som har en hel del av de klassiska inslagen man får se i fängelsefilmer, utan att bli för klichéfylld. Den berättar sin historia om Rune och några andra fångar. Och det är ingen positiv värld som visas upp. Den enda utifrån som Rune har kontakt med är sin mormor. Det är egentligen enda gången då han kan ta ner garden en stund och slappna av under sin fängelsevistelse.



När filmen går från att vara mörk till becksvart blir det givetvis inte direkt upplyftande. Frågan är om filmen tjänar på att vara så pass mörk. För när eftertexterna börjar rulla känner man att den sista biten inte direkt höjer filmen. Nu är det inte som så att den ändrar ton eller liknande, men den får trots allt en vändning som inte tar det hela till nästa nivå, även om det kommer lite oväntat. Känslan av att filmen skulle kunna användas i utbildningssyfte för att visa kaxiga tonåringar vad som väntar dem om/när de hamnar i fängelse är stor...

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.1

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar