Titel: Game Night
Genre: Komedi/Kriminalare/Mysterium/Thriller
Land: USA
År: 2018
Regi: John Francis Daley & Jonathan Goldstein
I rollerna: Jason Bateman, Rachel McAdams, Kyle Chandler, Jesse Plemons
Handling: En grupp vänner som träffas regelbundet för spelkvällar försöker lösa ett mordmysterium.
Omdöme: Jag gillar premissen där några vänner anordnar spelkvällar där man ska försöka lösa ett mordmysterium av något slag. Tankarna går per automatik till filmer som The Last of Sheila (1973), Murder by Death (1976) och Clue (1985) för att nämna några. Här har man radarparet John Francis Daley och Jonathan Goldstein som regissörer. De skrev Horrible Bosses (2011) och gjorde sedan regidebut med den småroliga Vacation (2015).
I korta drag går det ut på att makarna Max (Jason Bateman) och Annie (Rachel McAdams), som älskar brädspel, charader och film, anordnar spelkvällar hemma hos sig tillsammans med några vänner. Grannen Gary (Jesse Plemons), som också är polis, har tidigare varit med på spelkvällarna. Men efter att han skiljt sig från sin fru, vill Max och Annie inte ha med honom då det var frun Debbie de var vänner med. Gary är något udda och vill inget annat än att få vara med på spelkvällarna.
Nu har Maxs framgångsrike bror Brooks (Kyle Chandler) kommit på besök och vill anordna en spelkväll de aldrig glömmer. Max, Annie och fyra andra vänner ansluter sig till den flotta villan Brooks hyrt och spelet kan börja. Det enda de vet är att någon kommer bli kidnappad och bortförd som en del av spelet. Det är sedan upp till de tre paren att försöka lokalisera den bortförde. Men något går snett, vilket sätter brödernas relation under luppen och spelet övergår till blodigt allvar.
En sak som blir viktig i en sån här film är hur pass väl de inblandade personerna funkar tillsammans. De lär ha spelat brädspel och liknande innan inspelningen för att lära känna och bli komfortabla med varandra. Och det har uppenbarligen funkat då det känns som ett gäng vänner som har kul ihop och inte bara ett gäng ihopslängda skådespelare. Inte minst tycker jag Jason Bateman och Rachel McAdams har fin kemi ihop, något de visar prov på i ett par klockrena scener.
Det blir gott om skratt under filmens gång och ett par gånger prickar man helt rätt. Dessa inkluderar bl.a. scenen med kulan som funkar på flera plan och scenen med Max och hunden hemma hos Gary. Det är mycket humor filmen igenom, men det är även en ganska så vuxen film som bjuder på en del nerv mitt i det hela. Och vad vore en klurig film som denna utan en del vändningar mitt i allt?
En annan aspekt som uppskattas är den elektroniska musiken av Cliff Martinez. Definitivt ovanlig för en sån här typ av film. För egen del höjer det upplevelsen och ger en skön resa även när det inte är en skrattfest. För även om det är en rolig film så kan den tillfredsställa på fler sätt, och det gillar jag. Man får i princip det mesta man önskar av en sån här film. Betygsmässigt hamnar det mellan en stark trea och svag fyra.
4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt
Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.4
---
Filmen sågs i trevligt sällskap med Henke från Fripps filmrevyer som skriver så här om filmen.
Ja men visst var det en störtskön film! Jag gillade den mycket. Sen var det nästintill en perfekt filmkväll. Tack för sällskapet och en trevlig middag med mycket filmsnack efteråt! Det får vi göra om!! :-)
SvaraRaderaDet var en mycket passande film och vi hade båda trevligt, både med filmen och efteråt :) Så ja, det låter bra!
RaderaJag kan hålla med om att skådisarna funkade hyfsat tillsammans men helheten blev lite för krystad för min del
SvaraRaderaOk, jag tror att man måste vara på rätt humör och köpa det hela för att uppskatta det fullt ut. Tyckte själv att det var lite av en frisk fläkt, men perfekt var det inte.
Radera