Spaceballs

Titel: Spaceballs / Det våras för rymden
Genre: Komedi/Sci-Fi/Äventyr
Land: USA
År: 1987
Regi: Mel Brooks
I rollerna: Rick Moranis, Bill Pullman, John Candy, Daphne Zuniga, Mel Brooks

Handling: På den fredsälskande planeten Druidia vankas bröllop mellan prinsessan Vespa och prins Valium. Vespa rymmer dock i sista stund, varför kung Roland av Druidia vänder sig till den frilansande rymdhjälten Lone Starr och hans medhjälpare Barf (hälften hund, hälften man) för att få tillbaka prinsessan. Vad de inte anar är att Spaceballs, anförda av president Skroob och Dark Helmet planerar att röva bort prinsessan Vespa för att kunna utpressa kung Roland och på så sätt komma åt Druidias luft, eftersom man förbrukat luften på den egna planeten.

Omdöme: Denna "klassiska" rymdparodi på inte minst Star Wars-filmerna bjuder på mycket av den typiska Mel Brooks-humorn man är van vid från flera av hans andra filmer. Brooks fick tillåtelse av George Lucas att driva med vad som helst, på ett villkor. Villkoret var att det inte fick produceras några Spaceballs-produkter till försäljning. Detta är också något Brooks driver med i filmen där man visar upp Spaceballs-produkterna som man har till försäljning.



Detta var en film som sågs när man var yngre och som inte blev någon direkt favorit. Många filmer från den här tiden känner man ett sug efter att se om med jämna mellanrum. Andra ser man om av ren nyfikenhet och detta är en sån film. En sak är säker och det är att Mel Brooks har en stil som är väldigt ojämn. Hans filmer blandar och ger där man bjuds på skrattfest ena stunden och skakar på huvudet över hur svagt det är i nästa scen.



Rick Moranis spelar Darth Vader-inspirerade Dark Helmet och är en kortväxt ledare med enorm hjälm. Bill Pullman som Lone Starr och John Candy som Barf är Han Solo respektive Chewbacca-kopior. Daphne Zuniga är prinsessan Vespa, givetvis Lea från Star Wars-filmerna. Mel Brooks spelar både president Skroob och den Yoda-inspirerade Yogurt. Tillsammans representerar de den goda och onda sidan och gör upp i en kamp om rymden.



Filmens roligaste sekvens kommer när Dark Helmet får reda på att Spaceballs: The Movie redan finns utgiven på video och att de på så vis kan spola framåt och se vart prinsessan Vespa och de övriga tagit vägen. Här visas Mel Brooks övriga filmer upp i videohyllan och där finns ju Spaceballs: The Movie som plockas fram och sätts in i videospelaren. Brooks var själv mest nöjd med detta skämt, tillsammans med Spaceballs-produkterna som visas upp.



Personligen känner jag att filmen är lite för svag rent generellt och inte så värst rolig förutom vid några enstaka scener. Flera skämt och en del karaktärer funkar inte, som t.ex. Barf. Däremot är det för det mesta välgjort och småmysigt där ute i rymden. Även en del musikval är intressanta och något oväntade med typiskt 80-tals sound. Det är trots allt lite lättsam underhållning man bjuds på och man får ta det för vad det är.

2 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
13 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0 alt. 6.5
IMDb: 7.1