Universal Soldier

Titel: Universal Soldier
Genre: Action/Sci-Fi
Land: USA
År: 1992
Regi: Roland Emmerich
I rollerna: Jean-Claude Van Damme, Dolph Lundgren, Ally Walker, Jerry Orbach

Handling: Året är 1969. Platsen är Vietnam. Sergeant Andrew Scott ger Luc i uppdrag att döda två oskyldiga vietnameser, men han vägrar. Då bestämmer sig Andrew för att själv verkställa morden. Nevadaöknen. Nutid. Militären håller på med ett hemligt projekt - att skapa den perfekta soldaten. De väcker upp döda före detta marinkårssoldater och designar dem till stridsmaskiner.

Omdöme: Vissa filmer ser man en gång och det kan räcka så då man minns dem väl långt senare. Andra kan man se om utan att komma ihåg särskilt mycket. Det spelar ingen roll om de är bra eller inte. Denna faller inom en kategori 90-talsfilmer som det kom en del av. Actionfilmer som är relativt harmlösa, varken värdelösa eller särskilt bra. Sådana man kan se som tidsfördriv när man känner för det.



Efter den introducerande inledningen i Vietnam förflyttar vi oss runt 25 år framåt i tiden. Ett gäng stupade soldater har förts tillbaka till liv genom ett hemligt militärt experiment som leder till Universal Soldiers - ett elitförband som styrs med hjälp av ett medicinskt team och en ansvarig militär som ger order. Men det börjar knaka i fogarna när Luc (Jean-Claude Van Damme) och Scott (Dolph Lundgren) får tillbaka minnesfragment från sin tid i Vietnam. De var bittra fiender och nu återupptar de sitt lilla personliga krig som går ut över resten av gruppen och Universal Soldier-projektet.



Det hela kan ses som en blandning mellan The Terminator (1984) och Robocop (1987), fast något av en fattigmansversion av de två. Har man Jean-Claude Van Damme och Dolph Lundgren kan man inte förvänta sig så mycket mer, men lite underhållning för stunden behöver inte vara helt fel. Vid sidan av Van Damme och Lundgren ses Ally Walker som nyhetsreportern Veronica som dras in i hetluften. Hon känns tyvärr mest gnällig och något av en comic relief, utan att vara särskilt rolig.



Jean-Claude Van Damme som god och Dolph Lundgren som ond ger ungefär vad man kan förvänta sig av de båda. Inga strålande prestationer, men en del action och slagsmål bjuds man allt på. Van Damme visar upp sina hoppsparkar (och givetvis ska han visa upp sig med bar rumpa som han ofta gjorde på den här tiden) medan Lundgren får spela elak och är ganska rolig som sådan. Action för stunden, men utan så mycket charm, finess eller någon vidare story för den delen.

2 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
12 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 6.0