Chaos

Titel: Chaos
Genre: Action/Kriminaldrama/Thriller
Land: Kanada/Storbritannien/USA
År: 2005
Regi: Tony Giglio
I rollerna: Jason Statham, Ryan Phillippe, Wesley Snipes, Henry Czerny

Handling: En lugn vardagsmorgon. Ingen på banken har upptäckt de fem maskerade män som plötsligt håller alla gisslan. Polisen är snabbt på plats, men ledaren Lorenz vill bara förhandla med den före detta polisen Quentin Conners, som sätts i tjänst igen tillsammans med den unga nyrekryterade polisen Shane Dekker. Ingen av dem kan förutse det som kommer att hända. Plötsligt har rånarna sluppit undan i ett kaos av skottlossning och explosioner. Jakten sätter igång, men vem är det som Conners och Dekker jagar? Och har någonting egentligen stulits från banken?

Omdöme: Man ska kanske inte underskatta en film bara för att Jason Statham och Wesley Snipes är med. Vad som på ytan verkade vara en barskrapad actionfilm visar sig ha lite mer än så att erbjuda. Det blir nämligen en katt och råtta-lek med gott om vändningar i storyn.



Kaos utbryter då flera maskerade män rånar en bank mitt i Seattle och tar ett 40-tal människor gisslan. Polisen är snabbt på plats och förhandlingarna inleds. Men ledaren för rånarligan, som kallar sig för Lorenz (Wesley Snipes), kräver att endast tala med polisen Quentin Conners (Jason Statham) som numera är avstängd/sparkad efter en dödsskjutning några månader tidigare. Polisen misstänker snart att händelsen har en koppling till rånet och att de specifikt vill ha Conners. Charmtrollet Conners får samarbeta med den unge polisutredaren Shane Dekker (Ryan Phillippe) vars metoder skiljer sig från Conners.



Filmen gick aldrig upp på bio i USA då det blev strul med distributionen. Lite synd då det känns som den därför kan ha hamnat lite i skymundan då det inte är någon tokig film. Det finns en sak som drar ner den gång på gång och det är musiken under de spännande och actionladdade scenerna. Den känns som tagen ur en halvsunkig 70-tals serie eller liknande och funkar inte alls. Sänker tyvärr helhetsintrycket en del på egen hand.



Det blir faktiskt småtrevligt att följa bankrånet och den efterföljande jakten på vad som egentligen hänt och vilka som ligger bakom. Här finns tillräckligt för att behålla intresset och ge ett par vändningar i storyn. Tankarna går lite till filmerna som oftast var framgångsrika och populära under främst 90-talet och början av 2000-talet. Som t.ex. The Usual Suspects (1995) där allt inte är som det först verkar. Säger inte att det är på den nivån här eller har samma typ av vändning(ar), men lite den typen är det. Och det är aldrig fel, särskilt som man inte förväntade sig det av den här filmen.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.5