Pause

Titel: Pause
Genre: Drama
Land: Cypern/Grekland
År: 2018
Regi: Tonia Mishiali
I rollerna: Stella Fyrogeni, Andreas Vasileiou, Popi Avraam, Andrey Pilipenko

Handling: När en ung målare kliver in i hemmafrun Elpidas värld börjar hon att reflektera över det förtryckta förhållande hon lever i. Med hjälp av sin fantasi flyr hon från mannen som inte visar någon hänsyn till hennes behov och känslor. Elpidas drömmar blir snart allt mer våldsamma och hämndlystna mot hennes man och hon får svårt att skilja på verklighet och fantasi.

Omdöme: Elpida (Stella Fyrogeni) lever ett väldigt inrutat liv. Hennes make Costas (Andreas Vasileiou) är en bit över 60 år och hon är något yngre än så. Hon har alltid varit hemma och tagit hand om hemmet, maken och dottern som numera flyttat och fått barn. Elpida är mormor numera och den enda gången hon egentligen är lycklig är när hon kan prata med sin dotter och sitt barnbarn.



Förhållandet mellan Elpida och Costas är allt annat än kärleksfullt, från någon sida. Han jobbar och förväntar sig mat och sin tid framför TV:n medan Elpida tar hand om hushållet, precis som hon alltid gjort. Visst har hon sitt målande som hon tycker om och så har hon sin lilla bil hon kan ta till stormarknaden eller målerikursen. Hon är dock i en fas i sitt liv då hon har fått nog. Hon vill bryta sig loss från sin make och sitt liv. Gränsen mellan hennes fantasi och verklighet blir snart illavarslande då det innebär att bli av med sin make, och möjligtvis hans älskade fågel som är ett återkommande irritationsmoment för Elpida.



Mitt i den jobbiga situationen Elpida befinner sig i finner man en tragikomisk historia. Hennes dagdrömmar innehåller både den unge målaren hon finner attraktiv och hemskheter mot sin make. Efter den andra gången som man bjudits på en dröm, blir man lite orolig över om det kommer bli så under hela filmen. Att saker visas upp på ett visst sätt, för att i nästa stund liksom backa bandet och visa verkligheten. Skönt nog går man inte i denna fälla. Istället bakas det in på ett lite smartare och effektivare sätt. Det blir lite mer variation och både vi och Elpida får allt svårare att skilja på fantasi och verklighet.



Stella Fyrogeni i huvudrollen är klart duktig och förmedlar mycket känslor även utan dialog. Sen är det åtminstone för egen del svårt att inte tänka på Frances McDormand främst utseendemässigt då de är ganska lika. Andreas Vasileiou i rollen som maken har kanske en rakare roll att spela, men tycker han gör den bra. Dessutom får han mig bitvis att skratta hur han följer Elpida med sin blick under ett par scener.



Sammanfattningsvis kan man säga att detta är en film som definitivt har något, men som man kanske behöver vara upplagd för. Det är inget muntert drama, även om det alltså har sina ögonblick då situationen blir tragikomisk. Man önskar nästan att dessa ögonblick hade varit fler. Man hade även kunnat ta vissa saker längre. Nu blir det mer att man anar att vissa saker kan ske, men oftast gör de inte det. Hade nog önskat mig en lite extremare film. Istället väljer den en för det mesta realistisk väg. Men då tycker jag den borde gjort det mer ordentligt.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.8

---

Om visningen: Då filmen skulle visas på samma salong där jag precis hade sett en annan film, blev det ett snabbt toabesök innan man ställde sig i den korta kön till insläppet. Denna visning skulle ha ett Face2Face med filmens regissör efteråt. Mycket riktigt kom regissören fram till volontärerna och presenterade sig för dem när man stod i kö.

Regissören ville inte presentera filmen själv, men satt med under filmens inledning. Efter kanske tio minuter lämnade hon dock salongen. Kanske ville hon se hur vi skulle reagera på den första komiska scenen då flera skrattade högt.

F2F:et modererades sedan av en kvinna med väldigt manslik röst, tänkte jag först innan jag förstod att det var en transperson. Regissören Tonia Mishiali, som även skrev manuset, sa att 90% av filmen stämde och var sant i filmen. Vidare fick hon frågan angående budgeten och produktionen då filmen hade en relativt liten budget på €300.000.

Hon nämnde även att idén till fågeln och fågelkvittret/lätet (det var väl en liten papegoja) kom från att hon under skrivandet av manuset hörde ett irriterande ljud från grannen, vilket visade sig vara deras fåglar. Givetvis kände hon då att hon måste få med det i filmen. En rolig notis på en viktig detalj i filmen.