Styx

Titel: Styx
Genre: Drama
Land: Tyskland/Österrike
År: 2018
Regi: Wolfgang Fischer
I rollerna: Susanne Wolff, Gedion Oduor Wekesa, Alexander Beyer, Inga Birkenfeld

Handling: Rieke, en tysk läkare i 40-års åldern, bestämmer sig för att uppfylla sin dröm och beger sig ut med sin seglingsbåt mot ön Ascension i södra Atlanten. Utanför Afrikas kust ser hon ett gammalt litet fiskefartyg fullt med flyktingar som håller på att sjunka. Sjöräddningen är på väg och ber henne hålla sig undan, men tiden är knapp.

Omdöme: På ett effektivt sätt introduceras vi för vår huvudperson. Det sker nämligen en trafikolycka i en scen som genast sätter nivån för vad som komma skall. Hon, Rieke är läkare och hjälper mannen som varit med om bilolyckan. Hon är sedan redo att bege sig ut i sin segelbåt. Uppenbarligen har hon semester då turen ska ta henne från Gibraltar, förbi hela Afrikas kust ner till södra Atlanten och ön Ascension.



Segelturen fortskrider, hon får kontakt med ett stort lastfartyg som kommer inom synhåll och ska åt samma håll. Så om hon behöver något kan hon anropa dem. Efter en kraftig storm upptäcker hon en sliten fiskebåt en bit bort full med afrikanska flyktingar. Uppenbarligen behöver de hjälp. När hon kontaktar kustbevakningen för hjälp ställs hon inför ett svårt dilemma. De ber henne hålla sig undan för att inte förvärra situationen. Men då tiden är knapp och hennes naturliga instinkt (inte minst) som läkare är att rädda liv, kan hon inte bara segla därifrån och ha det på sitt samvete.



Susanne Wolff i huvudrollen är högst övertygande som seglare och under majoriteten av filmen får hon agera helt ensam. Det blir till stor del en "one woman show" och då är det viktigt att det känns övertygande, vilket det gör. Och det är inte bara hon som blir övertygande. Hela seglingen, ovädret hon drabbas av och ja, hela filmen känns äkta. Dessutom känns det som huvudpersonen oftast tar vettiga beslut och inte blir en hjältinna som ska lösa allt.



Filmen ställer en hel del frågor utan enkla svar där det inte bara är svart och vitt. Att hjälpa eller inte hjälpa. Och vad blir resultatet? Man förstår helt enkelt att det är ett dilemma beroende på vilken sida man är på och vad ens syfte är. Självklart ska man hjälpa folk i nöd. Men blir det inte så att om de vet att de kan få hjälp så är de mer villiga att ta chansen? Det finns många tankegångar kring detta och det är svårt att säga vad som är rätt och fel. Allt beror på hur man ser på saken och vad man vill åstadkomma. Inga lätta frågor, inga lätta svar.



Även om filmen ställer intressanta frågor och man kan diskutera fram och tillbaka, känns det som det inte blir så dramatiskt som det kunde ha blivit. Svårt att sätta fingret på exakt varför, men kanske är det som så att man helt enkelt velat skapa debatt istället för att välja sida lite mer. För det finns en del saker, en del situationer där historien kunde ha gått en lite annan väg och skapat något annat. Personligen hade det nog blivit starkare, men då hade budskapet varit ett annat och inte vad regissören hade i åtanke.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.3

---

Om visningen: Visning på salong 3 på Sture betyder övervåningen. Står en bra stund i kön då jag vet att det är en slutsåld visning. Men innan det blir insläpp för oss, släpper de in till den andra salongen - salong 2. Som vanligt är volontärerna dåliga på att informera så det blir en hel del förvirring bland folk som undrar vilken visning de släpper in för.

När man äntligen blir insläppt i salong 3 är det riktigt dålig luft där inne då det varit visning precis innan. Varmt är det också, inte alls bra. Och så är det alltså en slutsåld visning.

Efter filmen är det ett Face2Face med filmens regissör Wolfgang Fischer. Han och moderatorn står framme vid duken och moderatorn börjar fråga något. Men det hörs inget vidare så en man ropar att de ska tala högre. En annan säger att de borde fixa en stol åt regissören, varpå regissören svarar att han faktiskt föredrar att stå så att han kan röra på sig.

Moderatorn ger inget bra intryck. Hon pratar lågt och är nervös. Även regissören talar relativt lågt så det gäller att koncentrera sig för att höra vad som sägs. Men han sa t.ex. att 90% av filmen var inspelad ute till havs och att inga cgi-effekter eller liknande användes.

Vidare sa han att Susanne Wolff i huvudrollen främst var känd från teatern vilket var en fördel för rollen som krävde en hel del rörelse och lite dialog. Hon hade dessutom licens för liten segelbåt sedan tidigare, men fick lära sig mer i förberedelse för rollen. Dessutom fick hon följa med ambulanspersonal för att lära sig om den biten som hon även får användning för i filmen.

Filmen hade vunnit LUX-priset som tilldelas av Europeiska parlamentet. Filmen hade även visats för det Europeiska parlamentets medlemmar med efterföljande diskussioner med regissören.

Det blev ett relativt kort F2F då nästa film snart skulle börja. Regissören sa att han gärna fortsatte diskutera och svara på frågor i foajén.