The Old Man & the Gun

Titel: The Old Man & the Gun / Den siste gentlemannen
Genre: Kriminalare/Drama/Komedi
Land: USA
År: 2018
Regi: David Lowery
I rollerna: Robert Redford, Sissy Spacek, Casey Affleck, Danny Glover, Tom Waits

Handling: En åldrande bankrånare med gentleman-stil lyckas tillsammans med sina två kumpaner råna bank efter bank och kallas snart för pensionärsligan.

Omdöme: Baserat på den mestadels verkliga historien om bankrånaren Forrest Tucker (Robert Redford). När vi följer honom är han pensionär och det är i början av 1980-talet. Men det hindrar honom inte från att fortsätta råna banker. Inte för att han måste, men för att han vill. Han gör det nämligen inte direkt för pengarnas skull utan för att det ger honom glädje. Som den gentleman han är och med ett leende får han sina offer att göra som han vill utan att behöva ta till våld.



När Forrest träffar på änkan Jewel (Sissy Spacek), får han tankarna på annat håll, åtminstone ett tag. De börjar umgås och ja, han berättar för henne vad han gör. Hon tror honom givetvis inte, och han säger att hon inte ska tro på allt han säger. Under tiden blir han och hans två kumpaner Teddy (Danny Glover) och Waller (Tom Waits) kända som pensionärsligan och får polisen John Hunt (Casey Affleck) efter sig.



Redan tidigt när filmen i princip drar igång, får man en skön känsla. En känsla av film som den gjordes förr, en gammaldags känsla. Det är gula förtexter, som lär använda samma typsnitt som Redfords gamla västernklassiker Butch Cassidy and the Sundance Kid (1969), och mysfaktorn är hög. Med glimten i ögat följer vi sedan en Robert Redford som är lika komfortabel i rollen som Forrest Tucker som han var under sina glansdagar. Jo, lite så känns det faktiskt. Vid sin sida har han Sissy Spacek som blir ett bra och passande sällskap i många av de lugnare scenerna de har tillsammans.



Efter en bit in i filmen känns det som det hela inte har samma drivkraft och kommer liksom inte längre. Det är fortfarande småmysigt filmen igenom, men när man når slutet och upptäcker hur mycket mer man kunde ha berättat om honom och hans eskapader som innefattar en mängd bankrån och lyckade flyktförsök, känner man att det fanns mer att hämta här. Känslan är ändå att det är kul att återse Robert Redford i en sån här roll som han klarar galant även på äldre dar, i vilket som kan vara hans sista roll. Dessutom kan jag inte undvika att tycka att han med mustaschen påminner om Kirk Douglas.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.4

---

Om visningen: Det blir andra gången under årets festival som jag har en film på en av de mindre salongerna på övervåningen på Sture. Det ska vara visning samtidigt på salong 2 och 3, och då gör man bäst i att vara på plats i god tid.

Väl inne i salongen är jag bland de första, men där jag tänkt sitta har de före mig redan placerat sig. Dock har en av dem sin jacka och saker över tre stolar och jag frågar om alla är upptagna. Nej, säger han. Han har bara inte bestämt sig för var han ska sitta. Så jag glider in och sätter mig bredvid honom när han satt sig ner.

Under reklamen känner jag en illaluktande odör. Ser då att en åsna på raden framför glufsar i sig en jättemacka med någon slags röra/sallad som luktar pyton. Verkligen respektlöst av henne att äta något sådant inne i salongen. Varför inte göra det ute i foajén åtminstone? Det är en sak om det är naturell doft, men inte när det luktar (illa) som här.

Killen som sitter bredvid mig, som var först in i salongen, äter sina M&M och andas genom näsan så det låter högt. Men det är egentligen inget direkt störningsmoment. Runt 15-20 minuter in i filmen andas han dock klart högre och både jag och kvinnan på hans andra sida tittar på honom och ser att han somnat med huvudet bakåt på nackstödet så att munnen är vidöppen när han lapar efter luft. Småskrattar lite åt det hela.

Efter runt en timme händer sedan det klassiska ögonblicket. Killen som sitter bredvid mig, som sovit och vaknat till då och då, är uppenbarligen helt inne i sin sömn under ett tyst ögonblick i filmen. Då bjuder han på världens snarkning som får hela salongen att brista ut i skratt. Verkligen en klassiker. Och han sover dessutom vidare.

Med runt 10-15 minuter kvar av filmen piggnar han till och håller sig någorlunda vaken under slutet av filmen.