
Titel: Serenity
Genre: Mysterium/Thriller/Drama/Sci-Fi
Land: USA
År: 2019
Regi: Steven Knight
I rollerna: Matthew McConaughey, Anne Hathaway, Jason Clarke, Djimon Hounsou, Diane Lane
Handling: En fiskebåtskapten bosatt på en liten paradisö får se sitt mystiska förflutna komma ikapp honom och snärja hans liv i en verklighet som inte är vad den verkar vara.
Omdöme: Att återförena Matthew McConaughey och Anne Hathaway efter succén Interstellar (2014) är ingen dum idé. Gillar de båda och de är duktiga skådespelare. Filmen lockade därför tidigt, speciellt som det verkade kunna bli en tät och mystisk thriller, sånt gillar vi. Den hade dock fått svag kritik så förhoppningarna på en bra film svalnade rejält.

För regi och manus står britten Steven Knight som här gjorde sin tredje långfilm efter Redemption / Hummingbird (2013) och Locke (2013). Förutom manus till dessa hade han även skrivit manus till filmer som bl.a. Dirty Pretty Things (2002), Eastern Promises (2007), Allied (2016) och The Girl in the Spider's Web (2018).

På en fiktiv paradisö kallad Plymouth Island (inspelat på Mauritius) tar Baker (McConaughey) med sig betalande turister ut på fiskeäventyr med sin båt som han betalar av till banken. Han har dock blivit som besatt av en tonfisk som han haft på kroken ett par gånger, men som undkommit honom. Samtidigt har han syner och konstiga drömmar som bekymrar honom. Inte blir hans liv enklare av att hans ex-fru Karen (Hathaway) dyker upp och vill ha hjälp med att göra sig av med hennes nuvarande make Frank (Jason Clarke) som är allt annat än snäll mot henne och Bakers son Patrick.

Det är en film som inleder ganska lovande med distinkta neo-noir tendenser. Baker har ihop det med Constance (Diane Lane) på ön för att tjäna lite extra pengar. Men det är Karen som är femme fatalen som tvingar honom att fatta en del svåra beslut. När hon dessutom säger att hans son hör honom tala med honom, börjar hans värld omkullkastas helt. På det dricker han en hel del rom och får besök av en mystisk man som verkar veta allt om honom.

Det känns som det här hade kunnat bli något. Istället trasslar filmen liksom in sig själv i ett nät som gör att den inte riktigt leder någonvart. Man förstår vad poängen är och vad den vill säga, men man saknar genomslagskraft. Bättre hade det blivit om man endast satsat på att göra det till en renodlad neo-noir, en mystisk thriller med en twist eller liknande. Det hade den potential till. Som det blir nu kombinerar man detta med nästan lite The Truman Show (1998), fast tyvärr utan att bli särskilt lyckat. Hade kunnat bli något...
3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt
Betyg:

Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 5.1
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar