Flaskepost fra P

Titel: Flaskepost fra P / Department Q: A Conspiracy of Faith / Flaskpost från P
Genre: Thriller
Land: Danmark/Tyskland/Norge/Sverige
År: 2016
Regi: Hans Petter Moland
I rollerna: Nikolaj Lie Kaas, Fares Fares, Pål Sverre Hagen, Jacob Lohmann

Handling: Syskonparet Samuel och Magdalena har vuxit upp i en dansk religiös sekt och de två barnen försvinner plötsligt. Till Köpenhamns polishus kommer det en åtta år gammal flaskpost med ett rop på hjälp från en pojke i fångenskap. Carl Mørck och hans kollega Assad vid polisens Avdelning Q inser snabbt att det finns en koppling mellan de två händelserna.

Omdöme: Norske regissören Hans Petter Moland, som bl.a. gjorde Kraftidioten (2014) axlar denna tredje film om Avdelning Q. Och passande är det när man har en antagonist som är just norrman.



De båda Köpenhamnspoliserna Carl Mørck (Nikolaj Lie Kaas) och kollegan Assad (Fares Fares) får ett lite udda fall på sitt bord. En militär har hittat flaskpost på en strand. Brevet i flaskan är flera år gammalt och verkar skrivet av ett barn. Dessutom hittas blod på brevet. Exakt varför Avdelning Q får ta hand om flaskpost utan att det finns något annat som tyder på ett brott eller liknande är ett mysterium. Men när ett liknande fall dyker upp där två barn försvinner, upptäcker Carl och Assad att ingen vill prata med polisen.



Även om inledningen känns något krystad med flaskposten som hamnar på Avdelning Q:s bord, tar sig filmen sakta men säkert upp på en genomgående hög nivå. Norske Johannes (Pål Sverre Hagen) glider in med sin gamla BMW och rör om i grytan på den danska landsbygden. Han besöker ett troende par och deras två unga barn, en flicka och en pojke. Snart visar det sig att han har ögonen på just barnen, i synnerhet den något äldre flickan. Men vad är det han vill och vad driver honom? Det är inte riktigt som man först tror.



Gillar denna mer än den första filmen Kvinden i buret (2013) och nog är den lite bättre och tätare än den andra filmen Fasandræberne (2014). Vad gäller den fjärde filmen Journal 64 (2018) skulle man nog kunna säga att denna är i klass med den.



Känns som filmen sätter i nästa växel i samband med tågscenerna och den efterföljande jakten på iskalle norrmannen Johannes som spelas bra av Pål Sverre Hagen. Man ska inte heller underskatta ett lite mer genomtänkt foto som tillför en del till helheten. Överhuvudtaget är det en trevlig thriller att ta sig igenom. Några småsaker hade kunnat lyfta den ännu lite till. Tänker främst mot slutet där någon händelse kunde fått en annan utgång, plus efterspelet som kändes ganska onödigt. Filmen borde helt enkelt ha slutat fem minuter tidigare för mer effekt.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.0