Pour la peau d'un flic / To Kill a Cop

Titel: Pour la peau d'un flic / To Kill a Cop / For a Cop's Hide / En gång snut alltid snut
Genre: Kriminalare/Action/Thriller
Land: Frankrike
År: 1981
Regi: Alain Delon
I rollerna: Alain Delon, Anne Parillaud, Daniel Ceccaldi, Michel Auclair

Handling: Före detta snuten Choucas jobbar numera som privatdetektiv. När en kvinna anlitar honom att hitta sin försvunna blinda dotter, tar han hjälp av sina inte helt lagliga metoder.

Omdöme: Franske ikonen Alain Delon medverkade i en drös med filmer under 60-, 70- och 80-talet. Detta kom att bli hans regidebut i en genre han var bland de största i, tillsammans med Jean-Paul Belmondo, Lino Ventura och Jean Gabin. Filmen bygger på en bok av Jean-Patrick Manchette och skådeplatsen är Paris.



Choucas (Delon) är en ex-snut som sadlat om som privatdetektiv. På det lilla kontoret har han sekreteraren och älskarinnan Charlotte (Anne Parillaud). Hans partner, vars namn står på dörren, verkar vara mystiskt frånvarande. Är han död? Har han någonsin existerat? De svaren får man längre in. Men först får Choucas ett nytt fall där han ska försöka lokalisera en försvunnen blind 28-årig kvinna vars mor inte fått någon hjälp av polisen.



Vad som verkar vara ett enkelt fall visar sig snart bli riktigt komplicerat och klurigt. Inte gör det saken bättre när ett par dödsfall gör att Choucas blir huvudmisstänkt och måste försöka hålla sig undan samtidigt som han behöver rentvå sitt namn och finna sanningen. Att han skulle hålla en låg profil kan man dock glömma då Delon iklädd en för stor läderjacka (ser mest ut som en glansig östtysk plastjacka) glider runt Paris och skapar oreda. En klar blinkning till hans kollega Jean-Paul Belmondo som var känd för att klä sig i skinnjackor i sina polisfilmer. Dessutom nämns Belmondo i en scen när filmnörden Charlotte nämner honom för Choucas.




Delon är stabil och cool utan att behöva förta sig. Anne Parillaud, som man känner till från hennes paradroll i Nikita (1990) känner man inte alls igen här. Hon var blott 20 år här och med långt hår. Trevlig att titta på, men prestationen lämnar en del att önska även om hon spelar en karaktär som är lite småkorkad. Hon och Delon var för övrigt ett par på den här tiden.



Detta är varken en dålig eller jättebra film. Den gör en del bra men har lite för många transportsträckor för att bli tät och bra. Den blixtrar till med jämna mellanrum när Choucas hamnar i skottlinjen då scenerna är ganska hårda och välgjorda. Även en biljakt bjuds det på (så klart i en sån här film) och den är inte så tokig.



Vad som annars sticker ut mest är den något udda musiken som man inte riktigt förväntar sig i en sån här film. Man får engelskspråkig musik där det ibland låter som en alkis sjunger (alternativt en neddekad Joe Cocker). Påminner en del om musik och sång av De Angelis-bröderna från bl.a. Franco Nero-filmen Street Law (1974). På det får man även någon Neil Diamond-låt. Ganska skönt faktiskt och ger filmen en lite annorlunda upplevelse, även om det inte är helt säkert att det är rätt musikval till en sån här film.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.5