Desert Fury

Titel: Desert Fury / Ökenstaden
Genre: Film-Noir
Land: USA
År: 1947
Regi: Lewis Allen
I rollerna: Lizabeth Scott, John Hodiak, Burt Lancaster, Wendell Corey, Mary Astor

Handling: Dottern till en maktbesittande kasinoägare i Nevada har slutat skolan och återvänder hem samtidigt som en Eddie Bendix. Denne är misstänkt för att ligga bakom sin frus död. Dottern blir inblandad i Eddies bekymmer trots omgivningens försök att hålla dem ifrån varandra.

Omdöme: En film-noir som för ovanlighetens skull är i färg. Det ändrar helt klart dynamiken en del och man förlorar lite av stämningen som annars skapas av de svartvita skuggorna och ljussättningen. Men det är ett elegant tidigt Technicolor-foto och en stabil historia. Lizabeth Scott och Burt Lancaster parades för övrigt ihop för andra gången på kort tid i en film-noir. Den andra var den sevärda I Walk Alone (1948).



Paula (Lizabeth Scott) återvänder till den lilla ökenstaden efter att ha hoppat av studierna. Samtidigt flyr gangstrarna Eddie Bendix (John Hodiak) och hans högra hand Johnny (Wendell Corey) från Los Angeles till ökenstaden för att ligga lågt på en ranch. Stadens mäktigaste kvinna är Fritzi (Mary Astor) som också är mor till Paula. När Paula får upp ögonen för Eddie, försöker Fritzi och den unge polisen Tom (Burt Lancaster) göra allt för att hålla Paula borta från Eddie som misstänks ligga bakom sin frus död.



Även om det på sina håll är en typisk film-noir så har den partier där det inte alls känns som en. Tänker inte minst på några mellanpartier där Technicolor-fotot över det vackra bergslandskapet runt ökenstaden snarare ger västernvibbar när de är ute och rider. Storyn är dock klassisk noir och den som väntar på något gott väntar inte förgäves. Det hela mynnar nämligen ut i en laddad affär.



En av filmens absolut främsta styrkor är att man har flera färgstarka karaktärer. Lizabeth Scott kunde spela farliga femme fatales, men här har hon endast delvis den rollen då hon mestadels är en kär och trotsig tonåring. Mary Astor som mamma Fritzi är en hårdkokt kvinna man inte vill bli ovän med. Hon hade kunnat få ta ut svängarna ännu mer, men bra är hon. John Hodiak som Eddie har kort stubin och är skönt irriterad under stora delar av filmen. Bäst blir ändå Wendell Corey i sin filmdebut som Johnny som låter sig hunsas av Eddie, men som fäller bitska kommentarer mest hela tiden och munhuggs med alla.



4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.7