Joker

Titel: Joker
Genre: Drama/Kriminalare/Thriller
Land: USA/Kanada
År: 2019
Regi: Todd Phillips
I rollerna: Joaquin Phoenix, Robert De Niro, Zazie Beetz, Brett Cullen

Handling: Berättelsen om hur en misslyckad komiker från Gotham City blir skurken Jokern.

Omdöme: Gotham City anno 1981 kunde lika gärna vara New York City. Det är en stad där folk inte bryr sig om varandra och där soporna runt staden fått jätteråttor att härja. I denna stad lever Arthur Fleck (Joaquin Phoenix) som vill ge folk glädje. Men även om Arthur försöker hålla skenet uppe och jobbar som uthyrd clown, börjar staden sakta men säkert sluka honom levande.



Arthur bor med sin mamma och tar hand om henne. Att Arthur inte är helt psykiskt frisk är inte särskilt svårt att se och han behöver en rad mediciner för att han ska klara dagarna. Men trots (eller tack vare?) medicineringen har han ingen vidare livsglädje. Efter att ha blivit överfallen av ett gäng tonåringar ger en clown-kollega honom en revolver att försvara sig med. Det skulle han inte ha gjort för det blir startskottet på en Arthur som kommer bli känd som Jokern och en hel stad kommer aldrig bli densamma.



Att Joaquin Phoenix skulle vara bra var ganska givet. Han är inte bra, han är strålande. Föga förvånande då han nästan alltid ger sitt allt till rollerna han spelar. Detta är en Oscarsprestation, så är det bara. Vad som förvånar desto mer är att regissören Todd Phillips är samme man som gjorde The Hangover (2009) och en rad andra halvtaskiga komedier. Förvisso gjorde han även War Dogs (2016) som hade lite mer allvar, men fortfarande ljusår ifrån denna blytunga film.



Även om detta är en film om Jokern, utspelar sig i Gotham City och en viss Bruce Wayne (Batman) och hans familj får vara med på ett hörn, slipper man allt som har med superhjältar och övernaturligheter att göra. Och det är så himla skönt. Detta är inte en superhjältefilm, man slipper cgi-effekter och annat. Det är "bara" en riktigt bra prestation och mycket bra film vi får ta del av.



Vid sidan av Joaquin Phoenix har man inte behövt plocka in stora namn och stjärnor. Det behövs nämligen inte. Visst ses Robert De Niro som talkshowstjärnan Murray Franklin, men här finns ingen "utmanare" till Jokern eller liknande. De Niro funkar för övrigt klart bra i sin begränsade roll, övertygande. Den som annars sticker ut mest vid sidan av dessa två är Brett Cullen i rollen som Thomas Wayne, Bruce Waynes far. Detta då jag var helt övertygad om att det var Chris Cooper i rollen då de är väldigt lika varandra.



En av filmens många bra detaljer är relationen mellan Arthur och hans granne Sophie (Zazie Beetz). Man har förvisso lite svårt att se hur hon inte kan se att han inte är helt frisk, men å andra sidan är han ju ganska normal, trevlig och charmig runt henne. Precis som ett par andra smarta inslag under filmens gång så är relationen inte bara en dans på rosor.



En del jämförelser har gjorts mellan denna film och Taxi Driver (1976) där ju passande nog Robert De Niro gav en oförglömlig roll som en psykiskt labil taxiförare i New York. Skulle även vilja lägga till De Niro som wannabe-komikern i The King of Comedy (1983), som är en av hans bästa prestationer för övrigt. Här är det Joaquin Phoenix tur att göra en oförglömlig roll i en film som kan komma att bli en lika stor klassiker i framtiden. Det i sig är en bedrift man inte ser varje dag, år eller årtionde för den delen.

5 - Skådespelare
4 - Handling
5 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
22 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 8.0 alt. 8.5
IMDb: 9.0