Alice

Titel: Alice
Genre: Drama/Romantik
Land: Frankrike/Australien/Storbritannien
År: 2019
Regi: Josephine Mackerras
I rollerna: Emilie Piponnier, Martin Swabey, Chloé Boreham, David Coburn

Handling: Alice, en perfekt fru och mamma som bor lyckligt med sin man och sitt barn tills den dag hon upptäcker att hennes man lever ett dubbelliv som har förstört henne ekonomiskt och lämnat henne som ensamstående mamma. Alice kämpar och dyker in i en värld bortom allt hon någonsin har känt.

Omdöme: Franskt drama (och europeisk film överhuvudtaget) kan ofta få till det bra med realismen. För även om man inte har en story som behöver vara särskilt originell så är igenkänningsfaktorn eller trovärdigheten det som slår en mest. Så blir fallet här där det till synes hälsosamma familjelivet visar sig ha en mörk baksida. Vi är alla mänskliga och även om man kan vara en bra människa så är det lätt att ha sina svagheter och perioder där man begår misstag.



Alice (Emilie Piponnier) är lyckligt gift med François (Martin Swabey) som är en älskande make och ännu bättre pappa till parets son Jules. Men vad döljer sig bakom fasaden, kan man fråga sig. Det blir Alice en dag påmind om, och det rejält. Hennes make har bakom ryggen på henne lyckats barskrapa dem, sett till att de inte betalat av lån på lägenheten för att bekosta sitt beroende - lyxprostituerade.



Hela Alice värld håller på att falla samman, och det med all rätt. Det är inget man bara går vidare från utan vidare, speciellt som banken ska sätta upp lägenheten till försäljning inom bara några veckor. I ett desperat försök att förstå, vänder sig Alice till eskortfirman hon hittat numret till i makens dator. Hon blir nu indragen i en värld hon varit långt ifrån, men nu kanske det kan visa sig vara hennes väg ut...



Alice är en kvinna som alltid setts som "ren" och som inte skulle ha en tanke på att vara otrogen eller annat som skulle äventyra familjelivet. Men eftersom maken förtsatt henne i en omöjlig situation tvingas hon göra vad hon kan - världens äldsta yrke. Hon upptäcker att det faktiskt inte behöver vara så negativt och vänder det hela till sin fördel. Men vad händer med maken, sonen och familjelivet?



Det är inte alls någon dum långfilmsdebut av Josephine Mackerras som även skrivit manuset. Det är som sagt inte någon direkt originell historia vi får, men varför uppfinna hjulet på nytt? Det är snarare resan som blir viktig och den lyckas man ganska bra med.



Alice får hjälp av en av eskortflickorna i Lisa (Chloé Boreham) som finns där för henne när hon behöver någon, ja en vän. Alice slängs rakt in i hetluften med rika klienter som hon ska gå till sängs med. Men istället för att visa upp detta som något traumatiskt och jobbigt, visar regissören "god smak" och lägger in gott om humor i dessa scener. Inte alltid, men tillräckligt för att vi och Alice ska bli mer komfortabla.



Inte alls tokigt överlag. Något utraget längre in, men aldrig tråkigt. Med någon vändning och en tillfredsställande avslutning på det hela känner man sig nöjd. Som vanligt hade man kunnat få en mer gripande och stark film när allt är sagt och gjort, men det blev bra så här också.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.1

---

Om visningen: Anländer i god tid till Sture och väntar på övervåningen utanför salong 2 och 3. Givetvis ska två filmer börja samtidigt på de två salongerna som har insläpp på samma plats. Långt ifrån optimalt då det alltid blir trångt och kaos i kön (vilken kö?).

När man stått ett tag precis innan insläppet börjat, tränger sig några tjejer förbi alla och ställer sig precis utanför dörren till salong 3. Skönt nog ska jag till salong 2 och slipper bry mig, även om det stör att se sådant beteende. När de släpper in delar volontärerna upp sig och släpper in till de två filmerna i två led. De flesta ska till salong 3, så jag kan lugnt kliva fram och ta min plats i salongen.

När salongen är ungefär halvfull kommer två män in på raden framför. Den ena vill sätta sig snett framför mig till höger, men hans vän upptäcker tyvärr att man ska sitta längre in till vänster för att hamna i mitten. Så de slinker förbi några och sätter sig framför mig. Självklart visar sig mannen framför mig vara nästan två meter lång och sitter rakryggad hela filmen. Nu förstår jag honom då knäna slår i stolsryggen framför, men irriterande då jag nu också måste sitta rakryggad för att se över huvudet på honom för att se hela duken.

Vad som dock stör än mer är en tjej som sitter på min rad, två platser till höger. Hon plockar upp och öppnar en chipspåse av något slag under reklamen. Ok, inget att göra åt. Problemet blir att hon under HELA filmen knaprar på de där chipsen med bara framtänderna eller något då det låter som en kanin som tuggar i sig morötter.