

Titel: La belle époque
Genre: Komedi/Drama/Romantik
Land: Frankrike
År: 2019
Regi: Nicolas Bedos
I rollerna: Daniel Auteuil, Guillaume Canet, Doria Tillier, Fanny Ardant
Handling: Victor, en uttråkad man i 60-årsåldern, får sitt liv vänt upp och ned den dagen Antoine, en blomstrande entreprenör, erbjuder honom en helt ny typ av underhållning. Med hjälp av en kombination av teaterrekvisita och historiskt återskapande ger hans företag kunderna en möjlighet att åka tillbaka till önskad tidsperiod. Victor bestämmer sig för att återuppleva den mest minnesvärda veckan i hans liv, 40 år tidigare, då han träffade sitt livs kärlek.
Omdöme: Victor (Daniel Auteuil) är en gammal tecknare som var stor en gång i tiden. Nu är han mest uttråkad. Istället är det den vuxne sonen som är i ropet med en ny serie på TV. När Victors hustru Marianne (Fanny Ardant) tröttnat på honom och en dag slänger ut honom, nappar Victor på en present han fått av sin son. En vän till sonen, Antoine (Guillaume Canet) uppfyller nämligen folks drömmar genom att transportera dem till en annan tid och plats. Detta sköts med hjälp av research, rekvisita och duktiga skådespelare.

Svårt att inte tänka på en kombination av filmerna The Game (1997) och The Truman Show (1998) med denna. För när Victor anmält sig och gett företaget detaljerna, sätter de upp allt med Antoine som regissör. Victor får sedan uppleva en period år 1974 då han träffade sitt livs kärlek.

Vad jag saknar mest med filmen är att den inte blir så romantisk och känslosam som önskat. Smårolig är den allt, men det fanns mer att hämta här för det är inget fel på upplägget. Kanske att jag hade förväntat mig, eller hoppats på lite magi som Woody Allen skapade i Midnight in Paris (2011). Inte lika roligt, romantiskt eller mysigt här. Sevärt trots allt, men blev aldrig något utöver det vanliga trots att den bitvis hade mer på gång.
4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt
Betyg:

Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.8
---
Om visningen: En visning på Sture 2 där jag kniper platsen jag vill ha efter lite köande. Alltid kul när man är först i kön och liksom "tvingar" andra att också köa då de annars nog suttit och väntat om de inte känt sig stressade. Men så är det med festivalen och inte minst med dessa mindre salonger där man inte har så många bra platser att välja bland.
Reklamen börjar fem minuter tidigare än vanligt. När reklamen är slut kommer volontären och letar platser. Kommer fram till att det finns sex lediga platser. Dessa fylls upp av folk som väntar utanför på att få komma in, så det blir fullsatt.
En trevlig visning där det känns som de flesta är på gott humör och uppskattar vad de får se. Jag sveptes väl inte med riktigt lika mycket, även om vissa saker fick en att småskratta och ha ganska trevligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar