Stockholm Filmfestival 2019

Marriage Story (4/5) - USA
I Lost My Body (-4/5) - Frankrike
Those Who Remained (-4/5) - Ungern
Knives Out (-4/5) - USA
Jojo Rabbit (-4/5) - Nya Zeeland
Rounds (+3/5) - Bulgarien
La Gomera / The Whistlers (+3/5) - Rumänien
First Love (+3/5) - Japan
Alice (+3/5) - Frankrike
Deerskin (+3/5) - Frankrike
Just 6.5 (+3/5) - Iran
The Lodge (+3/5) - Storbritannien
End of Sentence (+3/5) - USA
La belle époque (3/5) - Frankrike
Monos (3/5) - Colombia
Mickey and the Bear 3/5 - USA
The Audition (3/5) - Tyskland
The Girl with a Bracelet (3/5) - Frankrike
The Report (-3/5) - USA
The Lighthouse (2/5) - USA


Filmer sedda innan/utanför festivalen:
Parasite (4/5) - Sydkorea
The Art of Self-Defense (-4/5) - USA
The Gangster, the Cop, The Devil (-4/5) - Sydkorea
The Nightingale (+3/5) - Australien
The Farewell (+3/5) - USA
Il traditore / The Traitor (3/5) - Italien
Them That Follow (+2/5) - USA
Greener Grass (2/5) - USA


Sammanfattning av 2019 års festival hittas här.


Ons 6:e nov:

Rounds (+3/5) - Bulgarien

Om visningen: När insläppet börjar en kvart innan filmen ska börja är vi endast ett par i kön. Traskar in och tar min plats på Sture 1. Det blir tydligt att det kommer bli långt ifrån fullsatt i den stora salongen, skönt.

Efter att ha suttit en kvart blir klockan till slut hel och filmen kan börja. Ingen reklam har satts igång, slipper man den tro? Nej, reklamen drar igång hel när filmen skulle börja. Ganska jobbigt faktiskt.

Visningen fortskrider sedan fint. En av de två asiaterna som sitter på raden framför tappar sin mobil i golvet hela tre gånger under filmens gång. Kvinnan på raden bakom mig skrattar gott varje gång det är småroligt. Jovisst, inte helt fel med munter stämning.

När filmen är slut frågar jag en volontär om det här med reklamen då det tidigare år alltid kört igång tio minuter innan filmens starttid. Men nej, i år ska reklamen börja på utsatt tid i programmet och inte tio minuter innan. Får se om det stämmer eller om det bara var en engångsföreteelse.

På väg ut står en annan volontär med en korg fylld med Lindt Lindor-kulor. Frågar om man får ta två. Ta en hel näve, säger han. Jag tar tre...

---

Tors 7:e nov:

Deerskin (+3/5) - Frankrike

Om visningen: Anländer till biografen Skandia och det är ganska lång kö för att vara en tidig visning. Insläppet påbörjas i princip med en gång efter min ankomst. Precis som dagen innan börjar reklamen på utsatt tid (då filmen vanligtvis börjat tidigare år).

Visningen går smärtfritt och trots fler besökare än väntat är det gott om plats där man vill sitta. Det enda noterbara med denna visning blir iakttagelsen av ett gäng på runt sex förortsungdomar som är på plats som volontärer. Ger inget bra intryck då de mest tramsar runt oseriöst. Undrar om de inte borde vara i skolan istället...

---

Alice (+3/5) - Frankrike

Om visningen: Anländer i god tid till Sture och väntar på övervåningen utanför salong 2 och 3. Givetvis ska två filmer börja samtidigt på de två salongerna som har insläpp på samma plats. Långt ifrån optimalt då det alltid blir trångt och kaos i kön (vilken kö?).

När man stått ett tag precis innan insläppet börjat, tränger sig några tjejer förbi alla och ställer sig precis utanför dörren till salong 3. Skönt nog ska jag till salong 2 och slipper bry mig, även om det stör att se sådant beteende. När de släpper in delar volontärerna upp sig och släpper in till de två filmerna i två led. De flesta ska till salong 3, så jag kan lugnt kliva fram och ta min plats i salongen.

När salongen är ungefär halvfull kommer två män in på raden framför. Den ena vill sätta sig snett framför mig till höger, men hans vän upptäcker tyvärr att man ska sitta längre in till vänster för att hamna i mitten. Så de slinker förbi några och sätter sig framför mig. Självklart visar sig mannen framför mig vara nästan två meter lång och sitter rakryggad hela filmen. Nu förstår jag honom då knäna slår i stolsryggen framför, men irriterande då jag nu också måste sitta rakryggad för att se över huvudet på honom för att se hela duken.

Vad som dock stör än mer är en tjej som sitter på min rad, två platser till höger. Hon plockar upp och öppnar en chipspåse av något slag under reklamen. Ok, inget att göra åt. Problemet blir att hon under HELA filmen knaprar på de där chipsen med bara framtänderna eller något då det låter som en kanin som tuggar i sig morötter.

---

Fre 8:e nov:

Just 6.5 (+3/5) - Iran

Om visningen: När jag kommer fram till Skandia runt tjugo minuter innan filmen (reklamen) ska börja är det redan en hyfsad kö. Ställer mig och väntar, men tycker mig se ett känt ansikte längre fram i kön. Det är Carl som jag ofta brukar stöta på under filmfestivalen, kul. Går och pratar med honom i runt tio minuter innan de till slut släpper in oss.

Skönt nog börjar reklamen i princip med en gång. Detta då insläppet sker sent då man inte haft någon marginal med filmen innan.

Förutom att kvinnan bredvid mig tappar sin mobil i golvet innan filmen börjar och en kille framför mig tappar sin mobil i golvet när filmen slutar, så går visningen bra. Detta trots att jag kände mig småtrött redan från början. Lyckas hålla mig vaken filmen igenom även om jag nickar till ett par gånger.

Efter filmen undrar jag vad Carl ska se härnäst. Visar sig vara samma visning jag ska på - igen. Så vi säger adjö och ska ses på Sture om några timmar igen

---

La Gomera / The Whistlers (+3/5) - Rumänien


Om visningen: Kommer till Sture en halvtimme innan programstart och träffar på Carl som sitter utanför salongerna på övervåningen. Slår mig ner ett tag, men strax efteråt kommer en volontär och låter oss (relativt få) som väntar få börja släppas in. Skönt då jag sett att båda visningarna (på salong 2 och 3 som börjar samtidigt) är slutsålda.

Jag och Carl tar våra favoritplatser i den lilla salongen och slår ihjäl nästan en halvtimme med filmsnack innan det till slut blir fullsatt. Det enda man kan klaga på med visningen är att det blir varmt mot slutet av filmen. Inte helt oväntat då man varit med om detta tidigare på dessa mindre salonger på Sture. Åtminstone skönt att man inte kände av det förrän mot slutet av visningen.

---

Lör 9:e nov:

End of Sentence (+3/5) - USA

Om visningen: Missar att det regnar när jag går hemifrån vilket gör att jag förväntar mig bli blöt som en hund när jag väl kommer fram. Visar sig inte bli riktigt så farligt. Vad som däremot är lite störande på väg till bio Sture är att uppgången mot Tunnelgatan från Hötorgets t-bana är avspärrad av polisen. Får därför gå ut på andra sidan vägen och ta mig över till Tunnelgatan i regnet.

När jag kommer in på Sture luktar det toa i hela foajén. Folk sitter dock som om det vore som vanligt. Skönt nog behöver man inte vänta så länge i den lilla kö som bildats vid ingången till huvudsalongen. Visningen går sedan smärtfritt utan incidenter. Det enda man kan påpeka är att filmen är otextad vilket gör att det inte alltid är lätt att höra vad som sägs, inte minst de irländska skådespelarna.

På väg från bion till t-banan vid Hötorget är avspärrningarna borta och jag kan ta mig ner i nedgången till t-banan. I den korta tunneln innan man når spärrarna syns det gott om blodstänk på väggen, trevligt...

---

Sön 10:e nov:

Those Who Remained (-4/5) - Ungern

Om visningen: Vid ankomst in på Sture är det kö till den stora salongen. Ställer mig med en gång i kön och kan tack och lov konstatera att toalukten från dagen innan nu är borta i foajén. Insläppet påbörjas kort efteråt och tar min plats i salongen.

En visning som är lite mer välbesökt än dagen innan vid samma tid på förmiddagen. Men skönt nog långt ifrån fullsatt så att man kan bre ut sig lite.

En kvinna bakom mig till höger hostar ganska ordentligt innan och i början av filmen. Blir bättre efter ett tag. En man lite snett till vänster om mig på raden bakom snarkar så fort filmen börjat. Vänder mig om och ser hur han är avtuppad. Snarkningarna återvänder ett par gånger till, även om de inte är så höga. Men efter att en telefon ringer i filmen (tio-femton minuter in) piggnar han uppenbarligen till då inga fler snarkningar hörs. Istället är han på gott humör och skrattar till ett par gånger under filmens lite lättsammare scener.

---

Marriage Story (4/5) - USA

Om visningen: När jag tar min plats på Park i god tid innan filmen ska börja märker jag att det är gott om pensionärer och äldre som letat sig till denna visning. Salongen blir sedan välfylld, även om det inte blir fullsatt i den stora salongen.

Man släcker ner salongen och har festivalloggan på duken i runt fem minuter innan reklamen drar igång. Det är fortfarande många som tar sig in och letar platser, vilket givetvis försvåras när det är becksvart.

---

I Lost My Body (-4/5) - Frankrike

Om visningen: Eftersom jag precis varit på Marriage Story på Park och denna ska gå direkt efter på Park, stannar jag kvar under eftertexterna då det är mycket folk som ska ut från salongen som tar runt 700 personer (inte fullsatt, men välbesökt).

När jag tar mig ut i foajén ser jag att det är långa köer till toaletterna. En kvinna kommer fram till volontärerna och säger att det bara finns två toaletter vilket är alldeles för lite med tanke på att det är så mycket folk. Kan bara hålla med (dock ej filmfestivalens fel).

När det är dags för insläpp tar jag samma plats jag hade på förra visningen. Lägger min jacka på platsen och går iväg på toa. Det är nu helt tomt till herrarnas toa, fortfarande liten kö till damernas. Givetvis är pappershanddukarna slut så med våta händer går jag till en volontär och säger till. Hon hänvisar mig till nästa volontär i kiosken. Nästa volontär hänvisar mig till volontären som står vid kassan. När jag säger åt honom är han som ett frågetecken och vet inte vart man får tag i dessa. Jag säger att det är lugnt då händerna ändå kommer torka snart. Dessutom är det kanske inte deras ansvar utan biografens personal. Fast detta borde volontärerna känna till och säga till om.

Lite mindre folk än på Marriage Story, men fortfarande välbesökt på stora Park. En kul notering blir under en sekvens i filmen som uppenbarligen får folk att tycka det är jobbigt. Flera på raderna framför börjar pusta, vända bort huvudet från duken och hålla händerna för ögonen.

Efter filmen bär det av till Hötorgets t-bana. Hinner precis med tåget och sätter mig när Jojje hälsar på mig och sätter sig på sätet intill. Han har precis varit på visningar på Sture. Vi pratar sedan om festivalen och lite filmer. Det blir en trevlig avslutning på en trevlig filmdag.

---

Mån 11:e nov:

The Lighthouse (2/5) - USA

Om visningen: Det blir mitt första besök på Bio Rio på Hornstull, någonsin. Hade biljett till Gaspar Noé-filmen Enter the Void (2009) på Bio Rio en gång i tiden, men var sjuk med feber och fick skippa visningen.

När jag kommer in i foajén ser jag ett par kända ansikten sitta och vänta och prata nära ingången till salongen. Sätter mig och pratar ett tag innan insläppet drar igång. Grabbarna tar platser längst bak i salongen och det visar sig att vi blir ett sällskap på åtta personer. Håller några extra platser innan de övriga ansluter.

Vad jag inte visste var att man på denna bio kan äta mat. Det gör man precis bakom den sista raden, alltså där vi sitter. När så filmen drar igång och salongen är nedsläckt, visar det sig att de har bordslamporna tända på borden bakom oss, något som stör då det lyser i ögonen från sidan. Dessutom hör man besticken slå mot tallriken bakom en, irriterande. Skönt nog håller det inte på så länge och när de är klara släcker de tack och lov lamporna.

Eftersom det var första gången på denna bio var det lite svårt att avgöra om det var filmen eller bion, men det kändes som ljudet var lite lågt, eller åtminstone centrerat till bara mitten/duken. Sen var 1.19:1-formatet sådant att det kändes som väldigt liten duk. Dessutom hade man missat (eller inte kunnat) täcka hela duken från de svarta fälten (maskningen) på sidorna om bilden. Störde mer än väntat och gjorde att man liksom inte kom in i filmen helt och hållet.

Efter filmen var det dags att bege sig hemåt efter en kortare diskussion om filmen. Jojje skulle hoppa på bussen och eftersom vi skulle åt samma håll hakade jag på till slut. Men när vi hoppade av upptäckte Jojje att han hade glömt ryggsäcken på bion! Inte alls bra. Önskade honom lycka till då han skulle bege sig tillbaka till Hornstull och jag tog mig till t-banan för att ta mig hem. Fick sedan ett meddelande av Jojje att han hade hittat väskan.

---

Tis 12:e nov:

Monos (3/5) - Colombia

Om visningen: Är på plats i god tid då det är en liten salong och utsålt. Får skönt nog välja plats då jag är först in.

Två män som är bland de första in på salong 2 upptäcker ett par minuter innan reklamen drar igång att deras film går på salong 3 intill. Trist när de var på plats i god tid och tog bra platser. Nu fick de väl bland de sista platserna på den andra salongen.

Redan under reklamen känner jag att det blir varmt. En av nackdelarna med de små salongerna när det är fullsatt.

En spansktalande kvinna lämnar salongen efter tio minuter och kommer inte tillbaka.

När vi lämnar salongen efter visningen är det fullt med människor som väntar utanför och nerför trappan. Man får liksom tränga sig förbi för att komma ut. Borde helt klart använda nödutgången i sådana här tillfällen så man slipper kaoset som uppstår.

---

The Lodge (+3/5) - Storbritannien

Om visningen: När jag kommer till Park ser jag Carl stå vid insläppet. Vi har sedan ett trevligt samtal om lite festivalfilmer när vi tar våra platser i den stora salongen.

Det blir gott om lediga stolar på den sena visningen (kl. 21) och man känner hur skönt det är att få bre ut sig mot tidigare visning som var på en fullsatt liten varm salong.

---

Ons 13:e nov:

The Report (-3/5) - USA

Om visningen: Detta var en film jag var tveksam till och köpte därför aldrig biljett till. Valde i sista stund att använda en voucher då den passade i schemat och så skulle Henke och Jojje gå på visningen. Så en gratisvisning blev det, och då är det inte lika surt när filmen inte visar sig vara någon höjdare.

Kommer till Park när man redan börjat släppa in. Det är trots allt en jättesalong så kände mig inte oroad över platserna. Dessutom visste jag att åtminstone Henke var på plats. När jag kommer in ser jag Henke och Jojje sitta längst ut på kanten ganska långt bak. Går in på raden bakom dem och sätter mig precis bakom. De märker inte att det är jag som sätter mig där, så likt Axel Foley i Beverly Hills Cop (1984) när han smyger sig in i baksätet på Taggarts och Rosewoods bil, väcker jag liv i dem genom att skaka på deras säten. Blickarna jag får känns som en kombination av överraskning och irritation.

Salongen blir inte så välbesökt som jag hade trott på denna film. Kan ha att göra med att de har hela fem visningar av filmen på Park och Skandia. Snacka om att vilja ge den en push. Undrar just varför...

Givetvis sätter sig en mor och dotter (eller mormor och barnbarnet) framför mig. Den äldre av de två är kortare och sitter framför mig, så det går an. Men när filmen ska ta och börja flyttar de båda ett steg till vänster vilket gör att jag får den yngre framför mig, och hon är klart längre. Som tur är kan jag själv flytta en plats till höger för att få fritt synfält. Men samtidigt flyttar jag ett steg längre ifrån Jojje och Henke som sitter till vänster om mig. Undrar om de trodde att det berodde på dem?

Under andra halvan av filmen, kanske sista tredjedelen av filmen, hörs det borrljud från lokalen intill. Detta hörs när det är tyst eller lågt ljud i filmen. Inte så högt och störande som det kunde ha blivit, men ändå noterbart. När jag nämner det efter filmen säger Jojje att han också hörde det, men trodde det var från högtalarna. Är själv inte lika övertygad och jag står fast vid att de borrade i lokalen intill Park.

---

First Love (+3/5) - Japan

Om visningen: Kommer till Skandia från visning på Park och en bit mat. Det är mycket folk som står och köar vilket gör att det står folk i entrédörren till foajén. Tittar in och tycker mig se ett känt ansikte - Carl. Klämmer mig förbi och går fram till Carl som står längst fram i jättekön. Alltid lika trevligt att träffa på Carl och prata film.

När klockan är runt 20:40 säger en volontär att insläppet är försenat då det är ett Face2Face på filmen innan som drar ut på tiden. Frågar Carl om han vet vilken film/regissör och det är Xavier Dolan, en älskling för festivalen. Så det är föga överraskande att de låter honom hålla låda och struntar fullständigt i nästa visning (vår visning/reklamen ska börja kl. 21). Varför har man inte bättre marginal när man lägger schemat? Eller ännu bättre, varför inte lägga den visningen sist så kan de hålla på hur länge de vill? Alltid trevligt med F2F, men planeringen är inte den bästa.

Vi blir till slut insläppta runt 21:15. Tur då att man hade någon att prata med/hålla en sällskap annars hade man nog blivit tokig. De sätter igång reklamen kort efteråt och filmen börjar strax innan 21:30, nästan 20 minuter försenad. Visningen går sedan skönt nog helt utan incidenter eller problem.

---

Tors 14:e nov:

The Girl with a Bracelet (3/5) - Frankrike

Om visningen: Visningen sker på lilla Sture 2 och är ute i god tid för att få min plats. Två kvinnor som sätter sig lite snett bakom mig säger att de inte tror det blir fullsatt och lämnar en plats mellan sig och mannen som sitter bakom mig intill väggen. Visar sig sen att filmen visst blir fullsatt (förutom en eller två platser längst fram på kanten). Så de får flytta in till slut och de har en resväska med sig (kabinväska eller lite större) som de ber få ställa intill väggen där mannen bakom mig sitter. Hade själv inte blivit glad om jag suttit där då det hade hindrat en från att sitta normalt med benen. Men men, de kom undan med det.

Annars kan jag konstatera att det är väldigt mycket kvinnor (yngre som äldre). När det så är nästan fullsatt räknar jag lite lätt och kommer fram till att det är c:a 30 kvinnor och 10 män. Lite ovanligt med en så noterbar fördelning.

---

Fre 15:e nov:

Mickey and the Bear 3/5 - USA

Om visningen: Träffar på Henke som också ska på filmen. Vi kommer in först till visningen på lilla Sture 2. Visningen verkar inte bli fullsatt, men blir det till slut. Då kommer en volontär in efter reklamen och ber alla volontärer som sitter i publiken att lämna salongen. Tre personer reser sig och lämnar. De ersätts med tre andra (betalande). Det hela håller på ett par minuter innan filmen kan dra igång.

Det mest noterbara blir att en kvinna som sitter långt fram nästan längst ut på kanten lämnar salongen efter runt tio minuter. Inget direkt konstigt i sig då folk ibland känner att det inte är en film i deras smak. Den var även otextad och det kan också spela in. Men, runt en timme senare kommer kvinnan tillbaka och tar åter sin plats sista 15-20 minuterna av filmen. Känns inte direkt meningsfullt att komma tillbaka när man missat i princip hela filmen...

---

Knives Out (-4/5) - USA

Om visningen: Efter en bit mat anländer jag och Henke till Park där man redan börjat släppa in. Ett par andra vi känner, däribland Jojje och Carl håller platser åt oss i den stora salongen med gott om lediga platser.

Jag passar på att gå på toa innan det blir för mycket folk. Typiskt nog går ett par herrar framför mig nerför trappan till herrtoaletten. Två av dem ska in på de två toaletterna och båda visar sig gå och skita, typiskt. Nu var det som tur var ingen stress då reklamen inte ens hade börjat, men frustrerande trots allt.

Väl inne i salongen sitter plötsligt Henke längst ut på kanten. Orsaken visar sig inte vara något tjafs med de övriga utan att en lång man satt sig precis framför där Henke satt. Jag sätter mig på min plats och har skönt nog fritt synfält med den långe mannen snett framför till höger. När filmen börjar sitter den långe mannen sedan och skrattar åt saker ingen annan skrattar åt under de första fem-tio minuterna. Ser hur Jojje tittar på mig och undrar vad det är för något. Jag skakar bara på huvudet, men tänker att det inte är så farligt på en lättsammare film. Visar sig att han lugnar ner sig, och när de flesta skrattar är han desto tystare.

Snett framför till vänster sitter en ensam person (osäker på vad, en hen?) med jackan på. Känner även en otäck svettlukt. Nämner det för Jojje som sitter lite längre bort och han "tackar" för infon då han nu kommer sitta och tänka på detta. Jojje säger strax efteråt att han tror det är en parfym. Svettparfym på flaska då, säger jag. Jag misstänker den oidentifierade personen med jackan snett framför mig. En jacka som aldrig åker av. Svettlukten kommer och går, men jag försöker andas med munnen och tänker sedan mindre på det hela.

Henke å sin sida, som sitter en bit ifrån mig till vänster, har egna problem med de framför honom. Till slut verkar han ha fritt synfält, men tjejen framför honom ser jag hela tiden hålla på att luta sig framåt, prasslar med en påse och till slut sätter hon på sig en mössa som gör att synfältet delvis täcks för Henke.

---

Lör 16:e nov:

The Audition (3/5) - Tyskland

Om visningen: Insläpp till två filmer samtidigt med mycket folk utanför Sture 2 och 3. När insläppet ska påbörjas dyker endast en volontär upp och säger att hon ska släppa in till salong 2 och att hon väntar på sin kollega. Jag står först och säger att jag ska se filmen på salong 3. Då ber hon de som ska på filmen på salong 2 att komma fram. Ingen går fram. Då kommer hennes volontärkollega för att släppa in till salong 3. Samtidigt kommer en äldre kvinna efter henne och ställer sig framför mig. Visar sig att kvinnan ska in på samma film som jag ska, men strular med sin mobil. Jag kliver förbi henne då jag ändå var först.

En bra bit in i filmen börjar plötsligt en man på min rad att prassla med en påse. Han håller på lite grann i flera minuter. Till slut vänder sig kvinnan framför honom om och ryter till med att han får sluta. Öppna påsen ordentligt och sluta, säger hon bestämt. Mannen fnyser till lite lätt och är sedan knäpptyst resten av visningen.

Efter visningen är det skönt nog utsläpp via nödutgången då det uppenbarligen är mycket folk som väntar på att bli insläppta. De borde alltid använda sig av den. Smidigt och man slipper trängseln med de väntande i foajén.

---

La belle époque (3/5) - Frankrike

Om visningen: En visning på Sture 2 där jag kniper platsen jag vill ha efter lite köande. Alltid kul när man är först i kön och liksom "tvingar" andra att också köa då de annars nog suttit och väntat om de inte känt sig stressade. Men så är det med festivalen och inte minst med dessa mindre salonger där man inte har så många bra platser att välja bland.

Reklamen börjar fem minuter tidigare än vanligt. När reklamen är slut kommer volontären och letar platser. Kommer fram till att det finns sex lediga platser. Dessa fylls upp av folk som väntar utanför på att få komma in, så det blir fullsatt.

En trevlig visning där det känns som de flesta är på gott humör och uppskattar vad de får se. Jag sveptes väl inte med riktigt lika mycket, även om vissa saker fick en att småskratta och ha ganska trevligt.

---

Sön 17:e nov:

Jojo Rabbit (-4/5) - Nya Zeeland

Om visningen: Sista visningen på årets festival för egen del går på Park kl. 12:30. Träffar på Jojje som ska på filmen med sin bror, plus Henke som kommer lite senare när vi tagit platser inne i salongen. Som vanligt på Park vill man undvika att någon lång sitter precis framför en då lutningen är i princip obefintlig. Visningen blir välbesökt och när så ett par sätter sig framför mig är jag inte nöjd över att den längre av dem sätter sig framför mig. Men skönt nog glider han ner i sätet redan under reklamen. De byter sedan plats precis när filmen börjar då en man med Bozo the Clown-frisyr sitter framför dem på nästa rad. Men det gör inte mig något då sikten blir bra.

Henke däremot har inte lika bra sikt då de sista som kommer in i salongen tar de två platserna framför honom med en ganska lång kille som sätter sig framför honom. Henke väljer att sätta sig längst ut på kanten istället för fri sikt.

Visningen går bra för egen del då jag har lediga stolar på båda sidor om mig. Däremot känner jag då och då av en svettlukt som kommer och går, blandat med någon parfym. Eller är det verkligen som Jojje sa på någon tidigare visning att det kan vara en parfym som luktar som svett? Om det luktar svett är det svett och trevligt är det inte...

Efter visningen pratar jag, Henke, Jojje och hans bror utanför Park om filmen och sammanfattar festivalen. Jojje och hans bror ska vidare på vinnarfilmen medan jag och Henke ska bege oss hemåt. Själv känner jag mig ganska nöjd och det verkar som Henke tyckte detsamma.