The Nightingale

Titel: The Nightingale
Genre: Drama/Äventyr/Thriller
Land: Australien/USA/Kanada
År: 2018
Regi: Jennifer Kent
I rollerna: Aisling Franciosi, Baykali Ganambarr, Sam Claflin, Damon Herriman

Handling: Året är 1825 på ön Tasmanien och Clare, en ung irländsk fånge, söker hämnd på den brittiska officer som utsatt hennes familj för brutalt våld. Clares jakt går genom öns vildmarker och till sin hjälp har hon en aboriginsk spårare, Billy, som även han är driven av ett traumatiskt förflutet.

Omdöme: Australiska Jennifer Kent gjorde regi- och manusdebut med The Babadook (2014) som var en ganska sevärd film. Här har hon åter skrivit manuset till filmen hon regisserat. Från barnboksmardröm går hon till ett levande helvete.



Det är ingen ljus framtid eller liv för den delen som man har på Tasmanien i början av 1800-talet. För irländskan Clare (Aisling Franciosi) är det maken Aidan (Michael Sheasby) och deras lilla dotter som är hela hennes liv. Detta trots att de är där som fångar och har brittiska soldater som styr över dem. Hon ser åtminstone ljuset i slutet av tunneln då hon avtjänat sitt straff och ska få frigivningspapper av den brittiske officeren Hawkins (Sam Claflin).



Något går väldigt snett och Clare tar hjälp av spåraren, aboriginen Billy (Baykali Ganambarr). Deras relation är till en början ungefär som vanligt mellan en vit och svart på den här tiden. Hon ska betala honom för att leda vägen. Men deras relation utvecklas under resans gång då de märker att de har mer gemensamt och båda har samma fiende - engelsmännen.



Det är en brutal film, bitvis ganska magstark där ett liv inte är värt mycket. Det spelar ingen roll om du är vit, svart, man, kvinna, gammal eller ung. Är det någon som är i vägen eller om står det mellan dig och någon annan så får du välja illa kvickt om du vill ha en chans att överleva. Det är en hård miljö där du endast överlever om du är tillräckligt stark.



Långt ifrån en rolig film att se på, om man säger så. Avskalat och äkta på något sätt. Rå och alltså brutal. Om en sån här film inte har en poäng så kan det lätt bli för mycket eller kännas helt onödigt. Här har man trots allt en hämndhistoria som blir navet för hela historien och drivkraften. Det ska sägas att det inte blir helt becksvart även om det till stor del känns så. Aboriginen Billy bjuder nämligen på en del humor som är välkommen mitt i helvetet man kommit till.

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.2