Taste of Fear

Titel: Taste of Fear / Scream of Fear / Ett skri av fruktan
Genre: Mysterium/Thriller/Skräck
Land: Storbritannien
År: 1961
Regi: Seth Holt
I rollerna: Susan Strasberg, Ronald Lewis, Ann Todd, Christopher Lee

Handling: Den rullstolsbundna Penny reser till den Franska Rivieran och faderns residens för första gången på tio år. Väl där får hon av sin styvmor reda på att fadern åkt iväg i affärer ett par dagar. Penny börjar snart att ifrågasätta sitt eget medvetande då hon vid ett flertal tillfällen tyckt sig kunnat se faderns lik på olika platser kring huset.

Omdöme: Penny (Susan Strasberg) anländer till den Franska Rivieran för att träffa sin far för första gången på tio år. Penny, som är rullstolsbunden efter en ridolycka, har hållit sig undan då hon inte samtycker med att fadern gift om sig. Styvmodern Jane (Ann Todd) tar emot Penny i villan där även chauffören Robert (Ronald Lewis) och faderns vän Dr. Gerrard (Christopher Lee) befinner sig. Fadern har åkt iväg i affärer i ett par dagar, så Penny och Jane får tid att bekanta sig.



Under tiden som Penny rullar runt villan sker saker som får henne att tvivla på sitt förstånd. Hon tycker sig se fadern - död. Men varken Jane, Robert eller Dr. Gerrard ser något konstigt. Penny och Robert kommer snart varandra nära och kan tillsammans börja luska i vad det är som händer. Vad är det egentligen som händer? Vem kan hon lita på? Kan hon ens lita på sig själv?



Det här visar sig vara en riktigt trevlig liten brittisk film. En film som lever mycket på god stämning och en bra story. Den går rakt på sak där det börjar ske saker relativt tidigt. Man anar att de inblandade kan dölja saker om fadern, men man kan inte vara säker på hur det faktiskt ligger till och vem som är inblandad. Eller är det Penny som inbillar sig saker? Det blir både kul och trevligt att ta reda på hur det ligger till där man får några vändningar som man inte hade kunnat gissa sig till.



En elegant ihopsatt film som lika gärna hade kunnat vara gjord av en känd regissör, ja även Hitchcock hade kunnat känna sig stolt. Man tänker även lite lätt på franska klassikern Les diaboliques (1955) som den har en del likheter med.



Susan Strasberg i huvudrollen som Penny påminner en del om Audrey Hepburn, lite till rösten och stilen, även lite till utseendet ibland. Sen spelade ju Hepburn blind och terroriserad i klassikern Wait Until Dark (1967) så kanske går även tankarna till hennes roll där. Just det här med någon med ett handikapp som blir utnyttjad eller terroriserad är ofta effektivt och här är det alltså lyckat.



Filmen har en del att diskutera och ta med sig, en hel del faktiskt. Känner mig själv kluven till om filmen hade varit ännu bättre om man inte twistat till det och låtit det hela avslutas "naturligt". Fast samtidigt gillar jag det så här också där en del saker förklaras som annars kanske hade blivit lite svårförklarade. Inget man direkt tänker på under filmens gång. Frågan är om det på det här sättet kanske lämnar en med en del funderingar som annars inte hade uppstått. I vilket fall som helst är det en film som borde upptäckas av fler för det är den värd.

3 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5
IMDb: 7.4