Titel: 1917
Genre: Drama/Krig
Land: Storbritannien/USA
År: 2019
Regi: Sam Mendes
I rollerna: George MacKay, Dean-Charles Chapman, Colin Firth, Mark Strong, Benedict Cumberbatch
Handling: Två unga brittiska soldater under första världskriget får ett omöjligt uppdrag: leverera ett meddelande djupt i fiendens territorium som kommer att hindra 1600 män, och en av soldatens bror, från att gå rakt in i en dödlig fälla.
Omdöme: Det känns lite naturligt att jämföra med Christopher Nolans krigsfilm Dunkirk (2017), även om den utspelar sig under andra världskriget och denna under första världskriget. Det är vitt skilda filmer i sättet de är gjorda och berättade, vilket gör det intressant. I Nolans film har vi flera historier och karaktärer vi hoppar mellan. Här är det en historia och i princip två personer att följa.
De unga brittiska soldaterna Blake (Dean-Charles Chapman) och Schoefield (George MacKay) får i uppdrag att ta sig genom fiendeland till brittiska trupper som om några timmar ska gå till attack. Meddelandet de ska leverera lyder att de inte ska gå till attack då tyskarna gillrat en fälla. Om de lyckas räddar de livet på 1600 brittiska soldater, inklusive Blakes storebror...
Historien blir lite som Saving Private Ryan (1998) men utan ett intensivt slag under öppningen av filmen. Dessutom är denna film filmad och ihopsatt på ett sådant sätt att allt känns som en lång tagning (eller två om man ska vara petig). Greppet att låta det hela verka som en enda tagning är givetvis intressant. Det visar sig dock ha sina för- och nackdelar.
Fördelen är att det är en snyggt ihopsatt film som rent tekniskt inte går av för hackor. Det är en upplevelse att följa de två unga soldaterna som stöter på både det ena och andra. Nackdelen är att det på sina håll känns något utdraget och med scener som känns som utfyllnad istället för att alltid ge så mycket.
Själva manuset är inte tokigt och får ihop det mesta. Det finns dock ett återkommande inslag som gör att det inte alltid känns helt realistiskt. Tänker främst på hur en av soldaterna blir beskjuten och klarar sig, gång på gång. Det är en sak att bli beskjuten från avstånd, men när tyskar kommer framifrån eller jagar honom bakifrån och missar när de skjuter från bara några meter, då blir det nästan för mycket. Likväl reagerar han något konstigt då han varken skjuter tillbaka eller gömmer sig, utan istället springer framför fienden som skjuter på honom.
En annan sak är det återkommande användandet av F-svordomen som inte känns naturlig i en historisk film då det användes andra ord istället. Nåja, kanske är det bara struntsaker, men något störande är det allt.
Möjligtvis förväntade man sig nästan en mästerlig film och upplevelse, så det är inte så konstigt att filmen inte lyckas överträffa dessa förväntningar. Den infriar en del av förväntningarna samtidigt som det fanns mer att få ut. Även om fotot inte är direkt "snyggt" (det är inte mycket till hopp man får se) så är det uppskattat och ytterst välgjort, lite som i The Revenant (2015). En känsla av att se något extraordinärt. Musiken av Thomas Newman är för det mesta klart bra och passande.
En scen som höjer upplevelsen ett snäpp är när soldaten springer över slagfältet längs med skyttegraven samtidigt som de brittiska soldaterna går till attack runt honom och där explosionerna blir alltmer intensiva. Mäktigt. Nej, det är en bra till riktigt bra film när allt är sagt och gjort.
3 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
5 - Foto
--------------
20 - Totalt
Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5
IMDb: 8.6
---
Om visningen: Det viktigaste att veta om visningen i IMAX är att hela filmen ses i det stora IMAX-formatet (hela duken används, från topp till tå). Det är långt ifrån en självklarhet när en film visas på IMAX. Detta ger filmen en extra upplevelse på IMAX och kan göra det värt ett besök på IMAX istället för vanlig bio.
1917 var så pass imponerande hantverksmässigt att jag inte kunde låta bli att sätta 4/5.
SvaraRaderaAmgående ditt klagomål på F-ordet så låter the interwebs meddela att den moderna användningen av ordet som vi har idag etablerades under mitten och slutet 1800-talet. Ledsen att göra dig besviken men så som det framställs i filmen är helt rimligt. Men det lustiga är att jag inte kan påminna mig att jag ens hörde ordet. ;)
https://www.salon.com/test/2013/05/11/the_modern_history_of_swearing_where_all_the_dirtiest_words_come_from/
Tack för sällskap och eftersnack!
Håller med dig. Hantverket höjde filmen. Hade höga förhoppningar på den så när jag fick smälta den lite mer kändes fyran ganska given.
RaderaVad gäller F-ordet så är jag medveten om att det använts långt tidigare. Däremot började det användas mer utbrett från 1960-talet. Fanns andra mer passande ord som kunde och borde ha använts, och förmodligen användes av brittiska soldater på den tiden. Så jag håller fast vid att det inte borde använts i filmen och är nog inte ensam om det.
Det var kul att snacka lite efter filmen och prata om direkt analysen. Kul att du varken noterade F-ordet (som användes minst fem-sex gånger) eller kvinnan snett bakom oss som hostade och hade sig under stora delar av filmen ;)
För mig är det bara hantverket som höjer filmen. Historien blev lite väl simpel i mina ögon men det största problemet var väl att jag inte fick någonting med mig känslomässigt
SvaraRaderaKan hålla med dig om att handlingen inte är det starkaste kortet. Trots allt händer det något och vi hamnar i olika situationer. Alternativet hade varit att endast sitta fast i skyttegravarna i två timmar. Kanske inte så kul.
RaderaHar sett om den och uppskattade den möjligtvis något mer överlag.