
Titel: Kiseki / I Wish
Genre: Drama
Land: Japan
År: 2011
Regi: Hirokazu Koreeda
I rollerna: Koki Maeda, Ohshirô Maeda, Nene Otsuka, Jô Odagiri
Handling: Två bröder separeras från varandra efter det att föräldrarna skiljt sig. Den äldre följer med sin mor och morföräldrar till Kagoshima och den yngre med sin far till Fukuoka. Men när en tåglinje som sammanbinder de två städerna närmar sig färdigställandet får de två bröderna en idé som ska återförena familjen.
Omdöme: Ett vinnande koncept i flera av Hirokazu Koreedas filmer har varit barn i stora eller åtminstone viktiga roller. Här är det barnen som är de centrala karaktärerna. Det är berättat ur deras synvinkel och det är barnen vi följer. De två bröderna Koichi och Ryu, spelade av de riktiga bröderna Koki Maeda och Ohshirô Maeda lever separat efter att deras föräldrar skiljt sig. Koichi bor med sin mamma och morföräldrar ute på landet i sydvästra Japan medan den yngre Ryu bor med sin pappa i en lite större stad i centrala Japan.

Koichi önskar att de fyra kunde leva som en familj igen. Den yngre Ryu är desto gladare som det är då han har det lite roligare. Men han önskar så klart också att få träffa sin bror och mor oftare. Det har nu gått sex månader sen de sågs. Eftersom snabbtåget Shinkansen inom kort ska öppna en ny linje i området, har Koichi av en klasskamrat hört att om man ser två Shinkansen-tåg passera varandra i maxfart när de åker i motsatt riktning, kan ens önskning gå i uppfyllelse. Koichi ser sin chans till ett mirakel - att få ihop familjen igen. Han tror att den största chansen till att få igenom detta är om den aktiva vulkanen i Kagoshima där han bor ska få ett utbrott så att de måste flytta därifrån.

Man kan se det hela som en slice of life där vi följer de båda brödernas vardag och planering av hur de ska ha råd med att köpa biljetter till tåget. Givetvis ska de ta med sig sina vänner så det handlar sammanlagt om sju barn som ska ge sig iväg och träffas på en utvald plats där de räknat ut att de båda tågen ska mötas.

Att följa barnen är det inget fel på och oftast småtrevligt. Men att det skulle finnas mycket till handling så att man känner att det väcker ens intresse kan man inte direkt påstå. På många sätt känns det som materialet fanns för en kortfilm. Två separerade bröder vill återförenas genom Shinkansen. Där ligger inte problemet då grundidén funkar. Det är däremot lite för mycket transportsträcka runt detta där vi även följer morfar och hans gäng som ska laga en traditionell kaka och lite annat som bara blir som utfyllnad.

Det är egentligen när de två bröderna tillsammans med sina vänner ger sig ut på tågresa som det blir trevligare. Inte riktigt ett äventyr som det hade kunnat bli men trots allt mysigt när handlingen förflyttas från den lite trista vardagen man fått ta del av under stora delar av filmen. Filmens nästan 130 minuter används inte till filmens fördel enligt mig. Mer tid kunde ha lagts på själva tågresandet och utforskandet istället för planeringen och att bara följa vardagen. Som vanligt inte bortkastat med Koreeda, men ingen av hans främsta filmer.
3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt
Betyg:

Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.4
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar