onsdag 11 mars 2020

The Invisible Man



Titel: The Invisible Man
Genre: Skräck/Sci-Fi/Mysterium/Thriller
Land: Australien/USA/Kanada/Storbritannien
År: 2020
Regi: Leigh Whannell
I rollerna: Elisabeth Moss, Aldis Hodge, Storm Reid, Oliver Jackson-Cohen

Handling: Fast i ett våldsamt och kontrollerande förhållande med en rik och briljant forskare, flyr Cecilia en mörk natt och håller sig gömd med hjälp av sin syster, deras barndomsvän och hans tonårsdotter. När en rad kusliga sammanträffanden får dödliga konsekvenser och hotar de personer hon älskar mest, börjar Cecilia ifrågasätta sitt förnuft samtidigt som hon desperat försöker bevisa att hon verkligen blir jagad av någon som ingen kan se.

Omdöme: Efter att Leigh Whannell skrev Saw (2004) och de övriga i originaltrilogin, blev det inte helt oväntat manus till fler skräckfilmer. Men det var i och med att han själv även klev in i rollen som regissör som det blev intressant igen. Upgrade (2018) var en klart trevlig sci-fi/thriller som höll fin klass. Det här är på många sätt en fortsättning där högteknologi och sci-fi kombineras med skräck- och thriller-element. Eftersom jag i princip alltid föredrar sci-fi framför fantasy funkar detta klart bättre.



I bästa Julia Roberts-stil från Sleeping with the Enemy (1991), bestämmer sig Cecilia (Elisabeth Moss) för att ta sitt pick och pack och fly mitt i natten. Hon flyr från ett avskilt högteknologiskt drömhus - eller fängelse, beroende hur man ser på det. Hon flyr från sin pojkvän Adrian (Oliver Jackson-Cohen), en briljant och rik man, men även manipulativ och kontrollerande. Åtminstone enligt Cecilia. Det är hennes ord mot hans när hon tar hjälp av sin syster Emily (Harriet Dyer) och hennes vän, polisen James (Aldis Hodge).



Ok, så vi måste börja med huvudpersonen. Elisabeth Moss kan man säga har castats perfekt för rollen som Cecilia. Perfekt då hon ser ut som en psykstörd alternativt drogberoende som är svår att lita på. Har ärligt talat svårt för henne utseendemässigt. Kan säga detsamma om vissa manliga skådespelare, som Eddie Redmayne som jag har svårt att titta på p.g.a. utseendet. Men vissa kanske ser något "vackert" i dem. Fast när Cecilia i minst två scener kallas för vacker kan jag bara skaka på huvudet och skratta. Hon är ingen skönhet, det är hon inte. Däremot passar hon alltså med tanke på att alla ska tro att Cecilia är galen. Dessutom spelar hon rollen ganska övertygande får man säga, på ett lite creepy sätt.



Inledningen är klart bra och sätter på ett mycket effektivt sätt tonen i filmen. Man kommer genast in i det hela trots att man inte vet något om bakgrunden. Man förstår vad som händer och att Cecilia är vettskrämd. Här tänker jag att det hade varit lite kul att vända på steken för en gångs skull. Varför inte låta en man fly från en galen, rik kvinna som inte tänker låta honom komma undan? Det är så sällan man får riktigt elaka (och bra) kvinnliga skurkar, men här hade det absolut funkat.



Något som blir lite svårt att köpa fullt ut är när Cecilia och andra blir attackerade och slåss/försöker värja sig mot den osynlige mannen. Eftersom man inte ser den osynliga mannen i dessa scener blir det lite konstigt att se de attackerade vifta med armarna i luften och flyga äver hela rummet. Men det blir bättre under filmens senare delar när den osynlige mannen åtminstone syns lite grann av lite olika anledningar. Överhuvudtaget går filmen lite på sparlåga, utan att vara dålig, under långa stunder. Men den trappar upp det hela fint när man börjar närma sig slutakten.



Klassiska The Invisible Man (1933) är en pärla till film som givetvis legat som grund. John Carpenters småtrevliga Memoirs of an Invisible Man (1992) är inte heller så tokig faktiskt. Men denna tar skräcken till en ny nivå, även om det skönt nog inte ballar ur för mycket. Det är sci-fi utan att bli för overkligt. Det är helt enkelt en sevärd film som slår många moderna skräckfilmer, kanske just för att det inte är en utpräglad skräckfilm. Den blandar genrer på ett bra sätt. Inte riktigt lika bra eller tillfredställande som Upgrade (2018) i mitt tyckte, men det finns likheter och det är en liknande nivå på de båda filmerna.

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.5

4 kommentarer:

  1. Jag blev ändå positivt överraskad. Trevligt att filmen ändå känns som en en uppdatering och inte enbart en remake. Och så kan jag ju inte låta bli att nitpicka: innan filmen The Invisible Man hade vi ju H.G. Wells bok :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. När jag fick syn på trailern blev jag genast nyfiken. Så jag hoppades på något bra. Och ja, jag känner mig nöjd och gillar den mer nu när jag smält den lite mer.

      Håller med om att det är bra att det inte är en ren remake utan känns snarare som något helt eget som endast är inspirerat av originalet.

      Tänkte nämna förlagan, men tänkte att alla redan kände till den ;)

      Radera
    2. Gillade filmen även om den hade en hel del logiska luckor och planteringar. Moss var mycket bra. Visst ser hon sliten ut men hennes utseende är det väl inget fel på ?

      Radera
    3. Gillade den också överlag. Skönt med den här typen av film som vänder sig till lite mer vuxna.

      Smaken är som baken. Personligen är det något med hennes utseende som gör att jag inte ser henne som vacker. Det passade dock rollen bra, men skulle aldrig kunna kalla henne för vacker utan att ljuga ;)

      Radera