Sleuth

Titel: Sleuth / Sleuth - Spårhunden
Genre: Mysterium/Thriller
Land: Storbritannien/USA
År: 1972
Regi: Joseph L. Mankiewicz
I rollerna: Laurence Olivier, Michael Caine

Handling: En deckarförfattare, som älskar lekar och teater, bjuder in sin frus älskare till sitt hus för att diskutera situationen...

Omdöme: Den fyrfaldigt Oscarsnominerade Sleuth baseras på en pjäs (och manus) av Anthony Shaffer, som även skrev The Wicker Man (1973). Den ser veteranen Laurence Olivier och den desto yngre Michael Caine drabba samman i ett kammarspel där otrohet startat en maktkamp mellan de två männen. Ett spel på liv och död tar sin början.



Deckarförfattaren Andrew Wyke (Olivier) har bjudit hem frisörsalongägaren Milo Tindle (Caine) till sitt hus. Där uppdagas det att Andrew känner till Milos romans med Andrews hustru. Andrew älskar spel av olika slag och ett bra mysterium, så han ger Milo ett erbjudande han vet att han inte kan tacka nej till. Tillsammans iscensätter de ett inbrott där Milo, utklädd som clown ska bryta sig in i kassaskåpet och stjäla hustruns värdefulla smycken. Med hjälp av Andrew kommer han få £170.000, en nätt summa som Milo kommer behöva för att ta hand om Andrews hustru. Andrew i sin tur kommer få ut mer på försäkringen. Alla vinner på det. Men är det verkligen Andrews plan eller döljer han sin riktiga agenda från Milo?



När filmen sågs en gång för länge sen uppskattades den en hel del. Inte helt oväntat håller den väl inte den höga klass, men det är fortfarande en bra film. En film som har ett smart manus med många vändningar och kvick dialog. En film där Laurence Olivier och Michael Caine båda är utmärkta (båda Oscarsnominerades också för bästa huvudroll). Kul nog får Olivier dominera mer under första halvan medan Caine får ta över under den andra halvan. Men båda är de högklassiga filmen igenom.



Exakt tio år senare skulle Caine göra ett liknande kammarspel i Sidney Lumets Deathtrap (1982). Där axlade han den äldre slipade räven och pjäsförfattaren medan Christopher Reeve spelade den yngre mannen som blir hembjuden till författarens hem. Trevlig film det också, även om denna är vassare.



Det är inte minst den avslutande delen i filmen som jag tycker höjer och snyggt tar det hela i hamn. Visst blir det något teatraliskt då det trots allt baseras på en pjäs och är ett klassiskt kammarspel, men dess två utmärkta prestationer och vändningarna gör det till en klassiker.

5 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
19 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.5
IMDb: 8.0