torsdag 16 april 2020

Strait-Jacket



Titel: Strait-Jacket
Genre: Skräck/Drama/Thriller
Land: USA
År: 1964
Regi: William Castle
I rollerna: Joan Crawford, Diane Baker, George Kennedy, Leif Erickson

Handling: För tjugo år sedan ertappade Lucy sin man tillsammans med en annan kvinna och yxmördade båda. Tjugo år senare släpps hon ut från sinnessjukhuset och flyttar in på sin dotters gård. Men är hon verkligen helt frisk?

Omdöme: Efter Homicidal (1961), Williams Castles "kopia" av Psycho (1960), slog han sig ihop med Robert Bloch som hade skrivit just Hitchcocks klassiker. I jämförelse med Homicidal (1961) lyckades man få med gamla stjärnan och Oscarsvinnaren Joan Crawford. Hon hade bara något år tidigare varit med i den numera omtyckta klassikern What Ever Happened to Baby Jane? (1962) där hon tampades mot gamla rivalen Bette Davis. Här får hon på egen hand hugga i en smaskig roll som galen yxmörderska.



För tjugo år sedan yxmördade Lucy (Joan Crawford) sin make och hans älskarinna mitt framför sin lilla dotter. Lucy har nu frigivits från mentalsjukhuset och ska bo hos sin dotter Carol (Diane Baker) som bor hos Lucys bror och hans fru. De har uppfostrat Carol som växt upp till en vacker ung kvinna. På gården bor och jobbar Leo Krause (George Kennedy) som hjälper till med diverse sysslor. Carol, som jobbar som skulptör från sin studio på gården, planerar att gifta sig med sin Michael Fields (John Anthony Hayes). Michaels förmögna föräldrar Mr. och Mrs. Fields ska först få träffa Carols mamma Lucy innan de tillkännager planerna. Men Lucy har inte så lätt att anpassa sig till världen i det fria och bör inte pressas att träffa obekanta människor alltför tidigt.



Det är en film som har flera likheter med den tidigare nämnda William Castle-filmen Homicidal (1961). Tycker det genomgående är mer kvalité över prestationerna här, ledda av Joan Crawford som får spela ut sitt register. Hon är både härligt galen samtidigt som hon spelar försiktig och tillbakadragen. Diane Baker som dottern är också bra medan det är kul att se en fortfarande relativt okänd George Kennedy som man först inte känner igen med längre hår.



Om man en sista gång jämför med tidigare nämnda film så har båda filmerna en skön avslutning som höjer i båda fallen. Här kan jag dock tycka att filmen överlag är lite svagare på sina håll, men inte så det blir dåligt. Kul nog blir yxan vapnet som används även efter de inledande två morden. Speciellt kul hur man med hjälp av skuggor och ljussättning skapar en något otäck stämning. Men man visar även ett par av dåden ganska detaljerat, även med avhuggna huvuden. Helt enkelt en trevlig film att se tillsammans med Homicidal (1961).



4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 6.8

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar