Perfect Number

Titel: Yong-eui-ja X / Perfect Number
Genre: Drama/Mysterium/Thriller
Land: Sydkorea
År: 2012
Regi: Bang Eun-jin
I rollerna: Ryoo Seung-bum, Jo Jin-woong, Lee Yo-Won, Kim Bo-ra

Handling: Suk-go är lärare i matematik och bor bredvid en nyinflyttad kvinna och hennes systerdotter. Kvinnan har flytt från sin hemstad från sin aggressive ex-pojkvän. En kväll hör Suk-go oljud och skrik från grannen så han går över dit och ser vad som händer och därifrån så verkar det som om alla inblandade har massor med mörka hemligheter.

Omdöme: Suk-go (Ryoo Seung-bum) är ett matematiskt geni och jobbar som matematiklärare på en skola i Seoul. Han har inte mycket annat här i livet än sin matematik. Men efter att Hwa-sun (Lee Yo-Won) flyttat in i grannlägenheten har hans liv fått ny mening. Hon jobbar på en lunchrestaurang där Suk-go börjar hämta sin lunch från, allt för att få se Hwa-sun. Hon är medveten om att han nog är intresserad av henne, men hon ser honom mest som en nörd.



En dag får Hwa-sun oväntat besök av sin ex-make som letat upp henne. Hon har nämligen flyttat till Seoul för att komma bort från honom och försvinna. Ex-maken blir aggressiv mot henne och hennes systerdotter Yoon-ah (Kim Bo-ra) vilket leder till att de dödar honom i självförsvar. Suk-go hör bråket från sin lägenhet och förstår ungefär vad som hänt. Han erbjuder dem sin hjälp, men då måste de lita på honom, vilket de gör. Suk-go kommer upp med en plan. Vad han inte räknat med är att polisen som utreder fallet är hans f.d. klasskamrat Min-bum (Jo Jin-woong).



Att ett dödsfall/brott sker är inte själva poängen med historien, utan det är att försöka lura polisen från att få reda på vad som hänt. Vad man får är en smart plan av Suk-go som man givetvis väntar med att avslöja fullt ut till slutet. Innan dess får vi se de inblandade i deras vardag och hur Suk-go lärt känna och fått känslor för Hwa-sun. Hur polisdetektiven Min-bum är övertygad om att hon dödat sin ex-make, men kan inte finna bevisning för att så är fallet.



När allt uppdagas och får sin upplösning är det två saker som jag ser som ett problem. Dels blir det alldeles för sentimentalt med gråt och pålagd sång och musik som ska skapa känslor. Det blir för mycket och mer en såpa av det hela än något annat. Dels är Suk-gos plan helt onödigt komplicerad då det borde ha räckt med bara en tiondel av vad han gjort för att täcka över vad som skett. Fast då hade vi inte fått denna film eller den komplicerade planen av ett geni. Fast frågan är om han inte visar sig vara mer psykopat och galen än ett geni när allt är sagt och gjort.



Förutom att det blir översentimentalt och onödigt komplicerat (även om det i sig är lite kul/smart, men alltså onödigt) så har filmen ett annat smärre problem. Den hade inte behövt vara upp emot två timmar lång. Det känns på flera håll att historien inte rör sig framåt särskilt mycket. Visst är polisen hela tiden på som hökar och försöker lösa fallet, men de får inte fram så mycket förrän vi närmar oss slutet. Därför hade man enkelt kunnat korta ner det hela för att täta till händelseförloppet. Det blir alltså mer som en såpa eller melodrama om man så vill än en spännande thriller och det sänker till slut betyget.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.9