
Titel: Oscar / Saken är Oscar / Den stora blåsningen
Genre: Komedi
Land: Frankrike
År: 1967
Regi: Édouard Molinaro
I rollerna: Louis de Funès, Claude Rich, Claude Gensac, Agathe Natanson
Handling: När neurotiske affärsmannen Bertrand får reda på att hans dotter är med barn, kan han inte annat än ge samtycke till att hon gifter sig. Men när mannen han tror är hennes fästman - som för övrigt har förskingrat 60 miljoner francs av Bertrand - visar sig vara kär i en annan kvinna, som i sin tur utgett sig för att vara Bertrands dotter - då blir situationen knepigare. Och det är bara början...
Omdöme: Filmen bygger på en pjäs och har filmatiserats ett par gånger. Denna version med Louis de Funès och Oscar (1991) med raka motsatsen Sylvester Stallone är de mest kända. Att det bygger på en pjäs kan man lista ut nästan med en gång. Hela filmen utspelar sig i ett stort hus med öppen planlösning och flera personer kommer och går.

När Christian Martin (Claude Rich) gör ett hembesök hemma hos sin chef, den rike och högt neurotiske affärsmannen Bertrand Barnier (Louis de Funès), sätter det igång en rad händelser, komplikationer och förvecklingar. Christian tror att han har dejtat Bertrands dotter som han nu vill gifta sig med. Jaqueline (Sylvia Saurel) har dock endast utgett sig för att vara Bertrands dotter. Men Bertrands riktiga dotter Colette (Agathe Natanson) visar sig också vilja gifta sig, med den sparkade chauffören Oscar som är spårlöst försvunnen. Det är bara början på en mardrömsliknande soppa som Bertrand måste försöka reda ut.

Att det är en 60-tals film kan man inte missa vad gäller färgerna, modet och inredningen i den stora villan. Det blir även tydligt att filmen bygger upp något för att efter ett tag bli riktigt rolig. Skulle vilja kalla det för en hysterisk komedi när Louis de Funès på klassiskt vis blir uppretad till vansinne. Det är då han är som bäst. Denna franska komiker var verkligen en av de främsta på den här typen av fysisk komedi då han jobbade väldigt mycket med ansiktsuttryck, grimaser och ljud.

Det är utan tvekan så att de Funès dominerar och stjäl showen ju längre in man kommer. På sina håll blir det riktigt skoj att se vad han hittar på. På sätt och vis skulle man kunna likna filmen vid de gamla klassiska screwballkomedierna och förväxlingskomedier som What's Up, Doc? (1972). Vi har nämligen tre likadana väskor (innehållandes juveler, pengar och kläder) som byter ägare mitt i kalabaliken som uppstår med Bertrand i mitten. Rolig, klassisk fransk komedi.
4 - Skådespelare
4 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt
Betyg:

Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 7.5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar