Sputnik

Titel: Sputnik
Genre: Drama/Thriller/Sci-Fi/Skräck
Land: Ryssland
År: 2020
Regi: Egor Abramenko
I rollerna: Oksana Akinshina, Pyotr Fyodorov, Fedor Bondarchuk, Anton Vasilev

Handling: Året är 1983. Kosmonauten Konstantin Veshnyakov överlever en mystisk rymdfärd. Men han har inte återvänt ensam. Inuti hans kropp gömmer sig en farlig varelse som forskarna nu i all hemlighet behöver hjälp med att studera.

Omdöme: Rysk rymdfilm, kan det vara något? Ja, det visade de med bl.a. Salyut-7 (2017) och inte minst The Age of Pioneers (2017). Detta är dock inte en rymdfilm mer än lite kort under inledningen. Det är istället efterspelet, när de två kosmonauterna återvänder som vi främst får följa. En av de två kosmonauterna, Konstantin Veshnyakov (Pyotr Fyodorov) överlever. Men han har fått med sig något inuti sig, utan att vara medveten om det...



Året är 1983 och Sovjetunionen håller det hela hemligt. På en militär facilitet i Kazakstan hålls kosmonauten Konstantin under ständig uppsyn, det genomförs tester och samtal med honom. På nätterna hålls han inlåst bakom pansarglas. Det är nämligen då varelsen som finns inuti honom kommer ut.



Överste Semiradov (Fedor Bondarchuk) är ansvarig på den militära faciliteten och rekryterar neuropsykologen Tatiana Klimova (Oksana Akinshina) utifrån då hon besitter egenskaper som han tror kan hjälpa dem i studerandet av Konstantin - och varelsen.



Det är inte en actionfilm vi får ta del av. Det är inte heller en Alien (1979)-kopia som man först kanske skulle kunna tro, även om det givetvis finns någon likhet med tanke på alien-biten inuti kroppen. Vad vi får är en välgjord och stämningsfull film där man lyckats bra med effekterna vad gäller varelsen. Man får se den relativt tidigt (det är genom Tatianas ögon vi får historien berättad) och att den är livsfarlig förstår man tidigt. Men hur funkar den, hur överlever den och kan den separeras från Konstantin som är omedveten om hela situationen? Militären vill givetvis försöka tygla detta potentiella vapen för sin egen vinning. Tatiana vill å sin sida försöka rädda Konstantin, vilket leder till viss problematik.



Förutom att vara välgjord med varelsen (tack och lov då det annars kan sänka en sån här film totalt) så har filmen lyckats fint med både produktionsdesignen, bildspråket och musiken. Det är helt enkelt en snyggt paketerad sci-fi historia med elegant foto och passande stämningsfull musik.



Kanske saknas något litet i handlingen då man hade velat ha lite mer av händelseförloppet där inne på forskningsfaciliteten. Men samtidigt är den skönt att det inte ballar ur och blir för action- eller effektbaserat. Den har en jämn nivå och ett lagom tempo mest hela tiden. Och när vi får upplösningen på det hela känner man sig tillfredsställd med vad man fått se. En klart sevärd och välgjord film av Egor Abramenko i sin långfilmsdebut. Lite Arrival (2016)-vibbar i kombination med element från Alien (1979) och stilen av Denis Villeneuve och Christopher Nolan.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 6.1