The Painted Bird

Titel: Nabarvené ptáče / The Painted Bird
Genre: Drama/Krig
Land: Tjeckien/Slovakien/Ukraina
År: 2019
Regi: Václav Marhoul
I rollerna: Petr Kotlár, Udo Kier, Stellan Skarsgård, Harvey Keitel, Julian Sands, Barry Pepper

Handling: Under andra världskriget har en pojke blivit placerad hos en gammal kvinna. Inom kort dör den gamla kvinnan och pojken är nu ensam, på vandringsfärd genom landsbygden, från byar till lantgårdar. I sin kamp för överlevnad får pojken utstå oerhörd brutalitet från de obildade och vidskepliga bönderna och bli vittne till de fruktansvärda våldshandlingar utförda av de hänsynslösa soldaterna, från både de ryska och tyska trupperna.

Omdöme: Krigets fasor under andra världskriget, hurra! Ja, det är inte direkt så att man hoppar av glädje när man tar sig an denna svartvita deppfilm. Man kan åtminstone inte anklaga den för att vara munter eller för den delen särskilt mainstream. Det är ett typiskt, tungt drama från den östeuropeiska skolan baserat på boken av polske författaren Jerzy Kosinski. Regi och manus står tjecken Václav Marhoul för. Språket blandas friskt och inhopp av kända internationella ansikten görs under den nästan tre timmar långa filmen.



Filmen är indelad i kapitelform och berättar om de olika människorna pojken (Petr Kotlár) träffar under sin helvetiska resa. Snacka om att få växa upp snabbt. Han blir tidigt stämplad som en ondskefull pojke av en slags medicingumma/häxdoktor. Kanske ligger det något i det då ond bråd död verkar följa pojken. För vart han än kommer och vem han än kommer i kontakt med kommer döden ligga nära till hands. Pojken får se och själv genomlida både det ena och det andra som de flesta tack och lov inte behöver uppleva under hela sin livstid.



Att den nästan tre timmar långa filmen har kapitel gör att det blir lite enklare att ta sig igenom det ständiga mörker som genomsyrar filmen. Här finns inte mycket hopp eller ljus. Det skulle i så fall vara att pojken lyckas ta sig vidare, men eftersom han hamnar i nästa hopplösa situation är det mer som att välja mellan pest eller kolera.



Det blir lite kul att se ett par kända ansikten dyka upp i de olika kapitlen/historierna. Udo Kier, Stellan Skarsgård, Harvey Keitel, Julian Sands och Barry Pepper sticker alla ut i sin historia/sitt kapitel. De har inte så mycket dialog, men så är det en film som överhuvudtaget har sparsamt med dialog och låter bilderna tala sitt tydliga språk.



På förhand tänkte jag att filmen kanske skulle bli något i stil med sovjetiska klassikern Come and See (1985), men tänker kanske mer på Michael Hanekes Oscarsnominerade Das weiße Band (2009) inledningsvis. Mycket riktigt övergår det alltmer till att ha likheter med Come and See (1985), som dock är en bättre och starkare film som väcker mer känslor. En kul notering är att skådespelaren som spelade pojken i huvudrollen i den, Aleksey Kravchenko även är med här som sovjetiske soldaten Gavrila som syns med/är vän med den sovjetiske krypskytten Mitka (Barry Pepper) i ett av de senare kapitlen.



Om jag ska vara ärlig så biter inte riktigt det här på mig. Eller rättare sagt, visst påverkas man av hemskheterna man tar del av. Men det blir på ett sätt som inte engagerar eller drar in en. Man håller liksom avståndet och dras inte in i händelserna på ett sätt som får en att känna ordentligt. Kanske är det bra i det här fallet. Men för att återigen jämföra med tidigare nämnda Come and See (1985) så är det skillnaden på en ok film och en bra till mycket bra sådan som den är.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
4 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.3

---

Aleksey Kravchenko under inspelningen av The Painted Bird (2019).


Aleksey Kravchenko i Come and See (1985).