
Titel: Blame It on Rio / Vi skyller på Rio
Genre: Komedi/Romantik
Land: USA
År: 1984
Regi: Stanley Donen
I rollerna: Michael Caine, Joseph Bologna, Michelle Johnson, Demi Moore
Handling: Två medelålders män som är bästa vänner åker på semester till Rio med sina tonåriga döttrar. Där blir en av dem kär i vännens dotter.
Omdöme: Detta kom att bli Stanley Donens sista film, även om han levde ända fram till 2019 och blev 94 år gammal. Hans mest kända (och bästa?) filmer är annars klassikerna Singin' in the Rain (1952) och Charade (1963). Vad som inte framgår i för- eller eftertexterna är att det är en remake på franska filmen In a Wild Moment (1977). Han såg den tillsammans med sin dåvarande fru, köpte de amerikanska rättigheterna och bestämde sig för att göra en remake.

Matthew Hollis (Michael Caine) och Victor Lyons (Joseph Bologna) jobbar ihop i Sao Paulo, Brasilien och är bästa vänner. Nu ska de flyga ner till Rio de Janeiro med sina familjer där de hyrt en villa i en månad. Victors fru har begärt skilsmässa så hon följer inte med. I sista stund följer inte heller Matthews fru med då hon istället väljer att åka till Bahia för att vara ensam och fundera över deras förhållande.

Matthew och Victor flyger till Rio med sina tonårsdöttrar Jennifer (Michelle Johnson) och Nicole (Demi Moore) och lyckas få tankarna på annat håll i det bildsköna och levande Rio. Victor passar på att dejta nu när han ska skiljas medan Matthew är trogen sin fru. Ända tills Jennifer, Victors dotter förför honom då hon alltid varit kär i honom...

Från början verkade det hela bli något i stil med Adore (2013) där två mammor och bästa vänner har förhållanden med respektive väns son. Men skillnaderna visar sig vara ganska stora. Detta är inte något drama utan en lite lättsammare romantisk komedi som faktiskt blir ganska charmig och småmysig, även om den också ställer en del tuffare frågor.

Michael Caine är filmens stjärna, tillsammans med Rio de Janeiro. Han må inte kännas helt komfortabel med att spela en man som har ett förhållande med sin bästa väns dotter som är mer än hälften så gammal som han är. Men det är också en del av varför det blir roligt. Matthew är obekväm med hela situationen, men kan inte låta bli att förföras av Jennifer som är den som är drivande i relationen.

Joseph Bologna funkar även om jag inte kan låta bli att tänka på Alan Alda som han påminner om, men där Alda är en bättre skådespelare. Bologna funkar dock som sagt. Michelle Johnson och Demi Moore är två söta tjejer och här är det utan tvekan Michelle Johnson som funkar bäst då hon får mest att jobba med. Lite överraskande får Demi Moore ganska lite speltid, men så handlar historien främst om Matthews och Jennifers möten.

Kan inte låta bli att skratta gott ett par gånger under filmens gång. En film som ibland känns som en Woody Allen-film, tänker främst på scenerna där de inblandade intervjuas om händelserna och pratar direkt in i kameran likt Husbands and Wives (1992). Överlag är det en småcharmig film, även om den på sina håll blir lite cheesy, mycket tack vare musiken som blandar brasilianska takter med smöriga låtar och texter. Hade åtminstone en trevlig och småmysig stund med filmen.
3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt
Betyg:

Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 5.8
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar