fredag 18 december 2020

Goodfellas (Revisited)



Titel: Goodfellas / Maffiabröder
Genre: Kriminalare/Drama
Land: USA
År: 1990
Regi: Martin Scorsese
I rollerna: Ray Liotta, Robert De Niro, Joe Pesci, Lorraine Bracco, Paul Sorvino, Samuel L. Jackson

Handling: Under 30 år följs den unge Henry Hills karriär mot den inre kretsen av maffian. Eftersom han är halvirländsk kan han inte nå den riktiga toppen och misstankar börjar riktas mot honom både från polisen och de egna.

Omdöme: Filmer som dessa växer inte på träd. Det känns som om man följde en enda stor familj som känt varandra i många år, precis som det ska vara i filmen. Mycket har att göra med Martin Scorseses regi, men även att man valt rätt skådespelare för rollerna och att man har ett bra manus att jobba med. Ett manus som bygger på en bok av Nicholas Pileggi som även skrivit manuset tillsammans med Scorsese. Det hela är dessutom verklighetsbaserat och sträcker sig över en 30 års period.



Historien följer de tre maffiabröderna Henry Hill (Ray Liotta), Jimmy Conway (Robert De Niro) och Tommy DeVito (Joe Pesci). Henry och Tommy är yngre och ser upp till Jimmy när de först kommer in i maffiakretsarna. Bossen är Paulie Cicero (Paul Sorvino) som tar hand om sina egna. Men något han inte tolererar är droger och detta är något Henry så småningom blir involverad med då det finns stora pengar att tjäna.



Det är en typ av film som har ett otroligt flöde mest hela tiden. Det händer en hel del utan att bli rörigt. Tempot är hela tiden så där lagom och man har inga problem med att bekanta sig och bli komfortabel med inte minst Henry, Jimmy och Tommy. Manuset, klippningen, fotot, prestationerna håller alla hög klass. Är det något som inte alltid träffar rätt så är det en del musikval då det blir överdrivet många Rolling Stones-låtar som inte alltid behövs eller passar perfekt.



Joe Pesci vann välförtjänt Oscarn för bästa manliga biroll. Han är utmärkt filmen igenom och hans Tommy är så där galen så att man aldrig kan vara säker på om han skämtar eller menar blodigt allvar. Ray Liotta är den andra som utmärker sig och är klart bra rakt igenom. Men man kan egentligen hylla de flesta, särskilt de i mindre biroller som är klockrena.



En sann klassiker är vad det är. En maffiafilm som slår till hårt och plötsligt gång på gång, men även har humor och värme som alltså gör att det känns som man följer en enda stor familj. Även om stilarna skiljer sig åt en hel del så känns det som Quentin Tarantino sneglat en hel del på denna film, inte minst med klippningen och hur filmen är ihopsatt.



5 - Skådespelare
5 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
21 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 8.5 alt. 9.0
IMDb: 8.7

2 kommentarer:

  1. Instämmer helt till fullo. Fantastisk film som kan ses om många gånger - vilket jag oxå gjort.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var lite av en favorit när jag växte upp. En sån där film man kan plocka fram när man inte sett en riktigt bra film på ett tag ;)

      Radera