söndag 6 december 2020

Moving



Titel: Moving / Borta bra, hemma värst
Genre: Komedi
Land: USA
År: 1988
Regi: Alan Metter
I rollerna: Richard Pryor, Beverly Todd, Randy Quaid, Stacey Dash, Dana Carvey, Rodney Dangerfield

Handling: Arlo Pear får ett nytt jobb, ett drömjobb som ligger en bra bit bort. Så han måste flytta till Idaho. Det är bara det att han nu får erfara att en flyttning inte är så himla enkelt.

Omdöme: När Arlo Pear (Richard Pryor) ska flytta med sin familj från huset i New Jersey till Idaho, känns det lite som om familjen Murtaugh från Lethal Weapon (1987) ska flytta. Arlo blir uppsagd från jobbet han haft i 15 år. Men snart får han sitt drömjobb med högre lön dessutom. Enda problemet är att det kräver att han och familjen flyttar till Idaho, något som inte är särskilt populärt hos frun Monica (Beverly Todd), tonårsdottern Casey (Stacey Dash) eller tvillingsönerna Marshall (Raphael Harris) och Randy (Ishmael Harris).



En sak som Arlo och resten av familjen är glada över är att äntligen flytta bort från den jobbige grannen, ex-militär Frank Crawford (Randy Quaid) som terroriserar dem med inte minst sin jättemaskin han klipper gräset med på mornarna. Men problem uppstår när de anlitar flyttgubbar som visar sig vara en mardröm i allt de gör.



Richard Pryor var ingen klasskådis, men han var en duktig komiker. Man kan inte annat än skratta gott flera gånger under filmens gång när han levererar en del skämt. Han är filmens stjärna, även om det alltså brister en del i skådespeleriet. Resten av familjen funkar också bra, även om de inte bjuder på så mycket humor vid sidan av honom. Som vanligt är Randy Quaid jobbig, vilket förvisso är tanken med hans karaktär. Men han och grannen är bland de svagare inslagen i filmen. Desto roligare blir det med det överraskande inhoppet av Rodney Dangerfield i en cameoroll.



Grejen med denna komedi är att den är ganska rolig på sina håll, Richard Pryor får en att skratta och den har en relativt skön 80-tals känsla. Tyvärr har den alldeles för många svagare inslag och blir alltmer överdriven ju närmare slutet man kommer. Hade man tagit bort Randy Quaid, tonat ner en del med flyttgubbarna och istället gett filmen mer hjärta mot slutet, då hade det funkat klart bättre. Inte helt bortkastat, men fler minus än plus när alla kort lagts på bordet.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 6.2

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar