måndag 29 mars 2021

The Father



Titel: The Father
Genre: Drama
Land: Storbritannien/Frankrike
År: 2020
Regi: Florian Zeller
I rollerna: Anthony Hopkins, Olivia Colman, Imogen Poots, Olivia Williams, Rufus Sewell

Handling: En man vägrar all hjälp från sin dotter när han åldras. När han försöker förstå sina förändrade omständigheter börjar han tvivla på sina nära och kära, sitt eget sinne och till och med vävnaden av sin verklighet.

Omdöme: Dottern Anne (Olivia Colman) försöker hjälpa sin åldrande pappa Anthony (Anthony Hopkins) hemma i London. Anthony vill inte ha någon hjälp, han klarar sig själv tycker han. Men Anne berättar att hon ska flytta till Paris och vill att han har någon som tittar till och tar hand om honom. Problemet är att han inte gillat någon. Kanske blir det bättre lycka med unga Laura (Imogen Poots) då hon påminner honom om hans yngre dotter som han inte sett på år och dar.



Det hela inleds relativt rakt på sak med en dotter-far situation där dottern försöker hjälpa och fadern är en envis och stolt man som inte vill ha hjälp. Det visar sig snart att detta inte är någon simpel historia eller så rakt på sak. Vi förstår tidigt att Anthony har svårt att få grepp om både det ena och det andra. Han är en minst sagt förvirrad äldre man som har sina bra och mindre bra stunder.



Franske pjäsförfattaren Florian Zeller gör regidebut och det bygger på hans egen pjäs. Det är kanske inte så konstigt att huvudpersonen heter Anthony då Anthony Hopkins var den första och enda skådespelare han ville ha. Utan honom hade filmen förmodligen inte blivit av, åtminstone inte på engelska.



Att detta är Anthony Hopkins film kan man inte säga något om. Han ger en i princip fläckfri prestation som den åldrande fadern som inte har helt lätt att urskilja hur saker och ting ligger till. Det är även berättat på ett sätt som gör att man verkligen känner förvirringen och frustrationen. Inte helt lätt att få fram den känslan så starkt som man lyckas med här.



Man kan inte påstå att det skulle vara en upplyftande och munter film, för det är det inte. Men även om det är sorgligt och gripande så är det inte direkt jobbig att titta på. Mer fascinerande skulle jag vilja påstå, mycket tack vare Hopkins, men även de övriga i form av Olivia Colman, Imogen Poots, Rufus Sewell och Olivia Williams gör att filmen hela tiden är i rörelse även om det mesta utspelas i en stor lägenhet.



En film jag anade att det hela skulle kunna arta sig som var Michael Hanekes Oscarsvinnande (bästa utländska film) Amour (2012). Lyckligtvis blir detta inte lika deprimerande och desto bättre. Man känner dock en klump i halsen i några scener då Hopkins får ut det mesta när han liksom släpper garden och känns sårbar och skör, något man inte ser så ofta.

5 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
19 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 8.3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar