Human Traffic

Titel: Human Traffic
Genre: Komedi/Musik
Land: Storbritannien/Irland
År: 1999
Regi: Justin Kerrigan
I rollerna: John Simm, Lorraine Pilkington, Shaun Parkes, Danny Dyer

Handling: De fem vännerna Jip, Lulu, Koop, Nina och Moff lever för helgerna då det blir konstant party. Jip får inte till det med någon av alla tjejer han träffar och Lulu har en förmåga att träffa helt fel killar. Nina och Koop har däremot en toppenralation - förutom att Kopp inte litar på henne... Bakom en blandning av musik, klubbar, droger och skitsnack är detta en historia om vänner och vänskap.

Omdöme: Hade fått för mig (eller snarare hoppats) att detta skulle vara en film i stil med Trainspotting (1996) som ju kom bara ett par år tidigare och satte Skottland på kartan. I det här fallet handlar det om Wales och klubbscenen. Eller rättare sagt, vi följer fem vänner över en helg då de förbereder sig för festande och klubbande med hjälp av droger, inte minst ecstasy.



Det hela inleds på fredagen då vi följer de fem vännerna i deras trista vardagsliv. Alla jobbar de på diverse mer eller mindre trista jobb, förutom Koop (Shaun Parkes) som har ett kul jobb som aspirerande DJ i en affär som säljer LP-skivor. Dessutom har Moff (Danny Dyer) ett lite annat "jobb", nämligen att langa lite droger till sin bekantskapskrets, något som ger honom tillräckligt för att kunna gå ut och festa på helgerna. Han bor även hemma hos sin pappa som är polis i staden.



Jip (John Simm) är den som berättar historien och agerar berättarröst. Hans bästa festvän är Lulu (Lorraine Pilkington) som han även finner som snygg. Men han har inte tänkt tanken att de skulle kunna bli ett par. Eller? Koop och hans flickvän Nina (Nicola Reynolds) har det bra ihop, men han är svartsjuk då han har svårt att se henne prata med andra killar. Alla har de en sak som för dem samman och gör att de är bästa vänner - dansmusiken, ja och festandet med droger.



Vad filmen inte gör särskilt bra är att ha ett manus som blir något speciellt. Det är en relativt svag handling får man säga där man under första halvan mest går och väntar på att helgen ska komma, att de ska ge sig ut på nattklubben och lyssna på skön musik. En del skön musik från sent 90-tal bjuds man på, men det är inte bara bra och skön musik som spelas. Och i många fall blir det endast kortare smakprov då musiken i många fall kapas efter en stund eller mitt i när man hoppar till nästa scen.



Tror detta är en film som kan dela en i två läger. De som festat på det här viset med droger känner nog igen sig och uppskattar jargongen och vänskapen de har. Och visst visas detta upp på ett slående sätt. Men i mitt tycke finns det inte mycket till handling, mer än att de snackar en massa strunt och ska festa. Lite kul blir det ibland när de börjar analysera Star Wars (1977) och liknande då drogerna talar. Hade ändå förväntat mig eller åtminstone hoppats på något mer. Men ett par gamla godingar (låtar) tar jag med mig som väcker nostalgiska minnen till liv.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 7.1