The Year of Living Dangerously

Titel: The Year of Living Dangerously / Brännpunkt Djakarta
Genre: Drama/Romantik/Krig
Land: Australien/USA
År: 1982
Regi: Peter Weir
I rollerna: Mel Gibson, Sigourney Weaver, Linda Hunt, Michael Murphy

Handling: Året är 1965 och den australiske journalisten Guy Hamilton är på väg till Jakarta i Indonesien på sitt första uppdrag som utrikeskorrespondent. Det blir ett uppdrag han sent ska glömma.

Omdöme: Det här var en film jag minns ofta dök upp på kanalen TCM, men som jag alltid valde bort. Det gjorde jag nog rätt i visar det sig. Denna typ av film kan ibland få till det när det handlar om kärlek och intriger mitt under brinnande krig. Tänker bl.a. på The Quiet American (2002) som utspelar sig i Saigon, Vietnam år 1952. Intressant nog var dess regissör Philip Noyce intresserad av att regissera denna film när det begav sig, men det blev istället landsmannen Peter Weir.



En ung Mel Gibson spelar journalisten Guy Hamilton som anländer från Australien till Jakarta, Indonesien år 1965 som utrikeskorrespondent. Han blir snart vän med kortväxte fotografen Billy Kwan (Linda Hunt) och får en del smaskiga uppdrag i ett land som är på väg mot inbördeskrig. Mitt i allt får Guy annat att tänka på när han blir introducerad för Billys vän Jill Bryant (Sigourney Weaver) som jobbar på brittiska ambassaden.



Linda Hunt vann en Oscar för sin roll som fotografen Billy och blev första kvinna att vinna en Oscar för att spela en man. Även om jag är medveten om detta (att hon är en kvinna) så är det inget jag tänker på eller märker av. Gibson och Weaver är båda ok, men att det skulle slå gnistor om dem kan man inte påstå. Filmen känns något sömnig om man ska beskriva den lite snällt. Definitivt inte dålig, bara att det saknas mer glöd, dramatik och spänning i berättandet. Peter Weir har gjort en del bra filmer men denna hör inte till dessa.



Just det, en intressant notering är att Maurice Jarre står för musiken. Ganska intetsägande överlag, men en slinga är bra och stämningsfull. Tänker genast på Vangelis och bl.a. Blade Runner (1982) när den spelas och det är utan tvekan en av filmens höjdpunkter. Visar sig att just det ÄR musik av Vangelis. Den var tänkt att användas till Chariots of Fire (1981), men istället användes nykomponerad musik (som vann en Oscar). Hur som helst lite kul att filmens bästa musik alltså inte tillhör filmens kompositör Maurice Jarre utan istället Vangelis.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 7.1