Wildcats

Titel: Wildcats / Tjejen som tog hem spelet
Genre: Komedi/Sport
Land: USA
År: 1986
Regi: Michael Ritchie
I rollerna: Goldie Hawn, Mykelti Williamson, Wesley Snipes, Woody Harrelson, Bruce McGill, M. Emmet Walsh

Handling: Molly är uppväxt med amerikansk fotboll. Hon tränar ett damlag i löpning på en fin skola men vill egentligen bli tränare åt skolans reservlag. För att retas ordnar huvudtränaren ett jobb åt henne som tränare på en skola i ghettot.

Omdöme: Detta kom att bli den näst sista filmen med Goldie Hawn som hade en svensk titel som började med "Tjejen som...". För regin står Michael Ritchie som gjorde ett par underhållande filmer, däribland komedipärlan Fletch (1985) året innan. Även om denna inte kommer upp i liknande klass rent humormässigt, går det inte att missa att det är en gammal hederlig 80-tals komedi med allt vad det innebär.



Goldie Hawn var ju i ropet på den här tiden och det kan man förstå. Det är en slags värme hon utstrålar och det smittar också av sig på flera av filmerna hon medverkade i runt 70- och 80-talet inte minst. Här spelar hon Molly McGrath som är dotter till en f.d. amerikansk fotbollstränare. Som sådan är hon uppväxt med sporten och hennes dröm är att få träna ett lag. Hon får sin önskan uppfylld, men det blir svåraste tänkbara förhållanden. Hon får nämligen ta över ett skollag i ghettot med oengagerande spelare, däribland brottslingar.



Med skönt inspirerande och upplyftande 80-tals låtar, även med hjälp av James Newton Howards musik, är det inte alls svårt att uppskatta det man får se, och höra. Skön 80-tals känsla redan från början och det blir allt lite småkul att se Goldie Hawn när hon försöker få ordning på laget och vinna spelarnas respekt. Bland spelarna syns inte minst Woody Harrelson och Wesley Snipes i sina långfilmsdebuter, och de har både stora roller och funkar bra.



Filmen funkar egentligen som bäst innan laget börjar spela matcher. För själva matcherna är ganska tråkiga och man vet ungefär hur det kommer gå. Men man ser inte en sån här film för att bli överraskad av ett smart manus med en massa vändningar. Man vet ungefär vad man får, även om det helt klart är en bonus när 80-tals känslan gör sig påmind, och den får man en hel del av. Roligt ibland, men det är musiken, känslan och den avslappnade, sköna stilen man främst tar med sig.




3 - Skådespelare
2 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0 alt. 6.5
IMDb: 6.0