Big Jake

Titel: Big Jake
Genre: Västern
Land: USA
År: 1971
Regi: George Sherman
I rollerna: John Wayne, Richard Boone, Patrick Wayne, Christopher Mitchum, Maureen O'Hara

Handling: Lille Jake McCandles blir kidnappad av John Fain och hans gäng som kräver 1 miljon dollar för att släppa pojken. Den enda som kan stoppa dem är pojkens farfar Big Jake.

Omdöme: Året är 1909 och McCandles-ranchen blir attackerad av ett gäng ledda av John Fain (Richard Boone). Ett tiotal människor mister livet, inklusive kvinnor och barn. Planen är att kidnappa lille Jake och utpressa familjen på $1m.



Farmor Martha (Maureen O'Hara) är villig att betala summan då hon vill ha tillbaka lille Jake, men även för att de har det gott ställt och har råd med det. Hon vet dock att det är en stor risk att låta utomstående bli inblandade, och sönerna James (Patrick Wayne) och Michael (Christopher Mitchum) är inte kapabla att göra det på egen hand. Därför skickar hon efter Big Jake (John Wayne) som ska försöka få hem sonsonen han aldrig sett.



Det är lite kul att John Wayne här spelade mot två av sina söner, Patrick Wayne som James och Ethan Wayne som lille Jake, och dessutom Robert Mitchums son Christopher Mitchum som spelade sonen Michael. Dessutom med goda vännen Maureen O'Hara i rollen som hustrun Martha som han tidigare minnesvärt hade spelat mot i The Quiet Man (1952).



Big Jake tillsammans med sönerna James, Michael och indianspåraren Sam (Bruce Cabot) ger sig ut efter kidnapparna för att hämta hem lille Jake. De är villiga att betala lösensumman för att få hem pojken välbehållen. Men de är även redo att döda dem allihopa om så krävs, åtminstone är Big Jake inställd på det. Han är en välkänd och fruktad man i dessa kretsar, men de flesta tror att han redan är död, något Big Jake blir trött på att höra.



John Wayne lär ha tyckt att filmen var för brutal och våldsam och ville ha mer humor, vilket man då la till. Resultatet är väl kanske inte optimalt då filmen både känns för lång och ojämn. Förstår om man ville lätta upp stämningen en del, vilket ofta var fallet med Wayne-filmerna och det funkade oftast. Här hade det dock varit intressant att se vad det hade blivit av det hela om man låtit det vara en hårdkokt västern istället.



Filmen är alltså något ojämn. Den blixtrar ibland till med en del bra scener, men man känner samtidigt att det inte är regi som är på topp. Kanske hade Sam Peckinpahs stil passat bättre och gett filmen en lite annan ton och tyngd. Richard Boone är bra som ledaren för gänget, men de övriga är ganska intetsägande. Sen blir man inte riktigt klok på Elmer Bernsteins musik som varvar sköna västerntoner under de lugnare passagerna med dominant och svag musik vid actionscenerna. Här hade det definitivt varit bättre med "less is more".

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.1