Titel: Cent mille dollars au soleil / Greed in the Sun / 100.000 Dollar i solen
Genre: Äventyr/Action/Komedi
Land: Frankrike/Italien
År: 1964
Regi: Henri Verneuil
I rollerna: Jean-Paul Belmondo, Lino Ventura, Bernard Blier, Gert Fröbe
Handling: I norra Afrika anställer ett företag en ny lastbilschaufför som ska transportera en mystisk last i en helt ny lastbil. När så lastbilen blir kapad av en av de unga förarna i företaget, skickar man sin bäste chaufför efter honom i en vild jakt.
Omdöme: Rocco (Jean-Paul Belmondo) och Marec (Lino Ventura) är inte bara bästa vänner, de jobbar även som lastbilschaufförer åt Castagliano (Gert Fröbe) i norra Afrika. De anses som de två bästa förarna i speditionsfirman och när en splitterny lastbil dyker upp med sin last, tror en av dem att de ska få köra den. Istället visar det sig att Castagliano anställt en ny förmåga i John Steiner (Reginald Kernan) att köra lastbilen. Men när Rocco sticker med lastbilen, betalar Castagliano en nätt summa till Marec att följa efter och stoppa Rocco.
Rocco visar sig ha med sig en flamma medan Marec får med sig Steiner när de två lastbilarna ger sig ut på den långa resan. Det känns allt som att man försökt göra något i stil med Le salaire de la peur / The Wages of Fear (1953). Den stora skillnaden är att de två lastbilarna och förarna här vill stoppa varandra istället för att hjälpa varandra som i nämnda klassiker. Dessutom har denna en gnutta humor i det hela, vilket väl inte funkar helt klockrent.
Detta var en film jag länge velat se, eller åtminstone haft ögonen på en längre tid. Mest för att man var nyfiken, men också för att premissen lät intressant och med två kända skådespelare som Belmondo och Ventura som var bland de största i Frankrike.
Kan väl inte säga att filmen är så speciell, för det är den inte. Definitivt inte i klass med tidigare nämnda klassiker, men visst får man lite av det stuket här. En del lite nervkittlande scener varvas med humorn som uppstår, inte minst då Rocco och Marec försöker bräcka varandra och visa vem av dem som är bäst bakom ratten.
Det svartvita fotot är oftast elegant och det uppskattas. Hade kanske funkat lika bra i färg, men så här ger det en ren look som funkar bra. Speltiden är dock aningen kännbar på drygt två timmar. Trots allt lite kul att ha sett efter alla dessa år och inte en helt bortkastad titt. Känns bara som att filmen aldrig når nästa nivå och att man absolut kunde ha gjort mer med slutet som nu mest rinner ut i sanden.
3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
16 - Totalt
Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.1
Verkligen storskådisar! Har mest sett lite nyare Belmondogrejer som jag gillar skarpt.
SvaraRaderaJo, det var klasskådisar. Har sett en del nyare Belmondo också, men föredrar nog ändo Ventura. Fast Delon och Gabin ska absolut inte heller glömmas bort.
RaderaAbsolut! Delon, han har gjort bra saker han! Inte minst den kommersiella floppen L'Eclisse som är så bra att jag inte ens kunde skriva en bloggtext om den, så jag postade bara ett par bilder och skrev att jag inte kunde skriva om den :). En av världens 5 bästa filmer.
SvaraRaderaMen det finns fler bra Delongrejer så klart, som La prima notte di quiete.
Även om jag sett en del så finns det en hel del kvar att utforska vad gäller Delon. De två du nämnar har jag t.ex. inte sett, så jag tackar för tipsen. De verkar båda vara klart sevärda.
Radera